Ska vi hjälpa andra djur i nöd?

Lite filosofi så här på tisdagen skulle väl inte skada, eller hur? Jag vill nämligen ta upp ett litet spörsmål som jag irriterat mej på ända sen jag var liten och såg naturprogram med lidande djur. Jag tänker nu inte på gnuer eller andra antiloper som äts av lejon och andra rovdjur på savannen i Kenya. Inte heller tänker jag på djur som fastnat i våra fällor och som då får hjälp. Nej, jag tänker på sjuka djur som ligger och lider alla möjliga kval innan de dör medan filmlaget står och tittar på. Tanken här är nämligen den att vi människor inte ska störa (!?).

Ju äldre jag blir desto mer övertygad blir jag att denna inställning är totalt nonsens. Man ser ibland hur det skadade djuret har upptäckt människorna och många gånger förstår de att vi inte är farliga. Att ett filmlag är försiktigt om det är ett stort skadat djur som en elefant eller krokodil kan jag förstå om man håller sej på avstånd men ändå ligger det i vår natur att hjälpa andra i nöd och jag tror även en krokodil skulle på nåt vis uppskatta att man hjälper den.

Nu kan det argumenteras att de flesta djur inte har samma hjärnkapacitet som vi har och således bör vi inte läsa in mänskliga egenskaper i andra djurs ögon men ändå, jag känner igen ett rop på hjälp när jag ser det. Jag anser att om möjligheten finns ska filmlaget hjälpa djuret som är i nöd. Vi matar ju fåglar och andra djur här uppe i Norden och Nordamerika om vintern när det är ont om mat. Jag ser ofta till att en räv som bott här i trakten får mat och även om det ofta är mer än bara räven som får mat är jag säker på att den tackar och tar emot, på sitt sätt.

Ett av mina starkaste argument för att hjälpa andra djur är att vi är inte skilda från naturen, hur mycket vi än intalar oss att vi är det. Vi har nämligen tagit den med oss in i städerna. Insekter, fåglar, däggdjur och andra djur tar alla chanser de får till en säker och skön bostad hos oss. Vad vore ladusvalorna utan våra byggnader, hur skulle flugorna klara sej utan våra matrester, hur skulle mössen klara sej utan oss, hur länge skulle spindlarna klara sej utan oss? Därför bör vi hjälpa djur som gjort sej illa, är de bara lite dåsiga eller sjuka bör vi ta hand om dom tills bättre hjälp kommer eller i de fall där skadan eller sjukdomen är för svår bör vi avliva djuret. Sånt händer också i naturen nämligen.

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att vi inte lever med naturen eller i den utan vi ÄR naturen och vi har naturen i oss. Städerna är vårt sätt att tolka naturen på. Vi är inte skapelsens krona, bara naturens senaste modell vad gäller hög kapacitet. Vad som kommer efter oss kan vi bara spekulera i men att nåt ersätter oss är jag helt säker på. Den varelsen kommer nog att ta steget ut bland stjärnorna. En dag kanske t o m kan leva i rymden som ren energi. Drömma kan man ju alltid göra...

Men tills dess, hjälp talgoxarna och ekorrarna där ute med nötter och frön samt se till att korsspindlarna i din bod får så många flugor som möjligt.

Internationella musarmsdagen idag 28 februari

Idag ska vi alla lida tillsammans, alla vi som på nåt vis får ont i händerna, handlederna eller fingrarna av för mycket musanvändande eller skrivande. Då och då får jag ont i handlederna av för mycket skrivande eller musande men det brukar gå över om jag sätter mej vid TVn en stund. Sova på saken gör också underverk för handlederna.

Tack till En elak jävel.

Möjligheten till liv på andra planeter har ökat

Jag har tidigare skrivit lite kort om Keplermissionen och dess rymdteleskop som söker efter planeter kring andra stjärnor i ett område intill konstellationen Svanen. Den här Youtube-filmen på dryga 24 minuter beskriver det minst lika bra, om inte bättre. Så ta en titt och förundras över hur långt vi redan kommit i vårt sökande efter möjligheten att hitta liv på andra planeter.

Vi har redan hittat långt över 1000 planeter med hjälp av Kepler så man kan ju tänka sej vad nästa stora teleskop, James Webb-teleskopet kan hitta när det väl kommer upp. 2014 har nämnts som uppskjutningsår, 2015 verkar troligast men ända till 2018 har det mumlats om. Hoppas det blir tidigare än så.

Vad oroar man sej för egentligen?

7000 personer från Storbritannien, Sverige, Canada, Argentina, Polen, Förenade Arabemiraten och Kina har fått svara på frågor om vad de oroar sej mest över i denna värld. En selektiv skara alltså. På vilket är det statistiskt grundat egentligen? Det är Trygg-Hansa och nåt annat försäkringsbolag vid namn RSA som ställt dessa frågor. I vilket fall som helst, detta är vad dessa 7000 individerna oroade sej mest över:

Tabell över topp fem risker per land

Globalt
1. Ökade levnadskostnader
2. Cancer
3. Fortkörning/farliga förare
4. Rattfylla
5. Klimatförändringar
Storbritannien
1. Asocialt beteende
2. Ökade levnadskostnader
3. Terroristattacker
4. Cancer
5. Fortkörning / farliga förare
Sverige
1. Miljöförstöring
2. Klimatförändringar
3. Cancer
4. Rattfylla
5. Ökade levnadskostnader
Canada
1. Ökade levnadskostnader
2. Klimatförändringar
3. Miljöförstöring
4. Cancer
5. Fortkörning/farliga förare

Argentina
1. Olagliga droger
2. Korruption i regeringen
3. Inbrott
4. Rån
5. Fortkörning/farliga förare

Polen
1. Rattfylla
2. Fortkörning/farliga förare
3. Ökade levnadskostnader
4. Cancer
5. Terroristattacker

Förenade Arabemiraten
1. Ökade levnadskostnader
2. Fortkörning/farliga förare
3. Korruption i regeringen
4. Terroristattacker
5. Klimatförändringar

Kina
1. Jordbävningar
2. Farliga ingredienser i maten
3. Cancer
4. Rattfylla
5. Osäker tillgång på vatten

Man kan undra hur det kan vara så olika men jag är tämligen säker på att Kinas, Storbritanniens, Polens och Argentinas svar är lite mer överensstämmande med verkligheten än framför allt Sveriges. Ökande levnadskostnader är med nästan överallt i listan men vad lyfter DN fram? Jo, klimatförändringarna.

Ur artikeln är detta värt att citeras:

"Trots att Sverige tillhör de mest säkra länderna, med hög levnadsstandard och medellivslängd så tillhör landets befolkning de mest oroliga. Sverige fick ett riskindex på 9,2, vilket är strax under Kinas.
Miljö- och klimatförändringar samt cancer anses vara de största riskerna i Sverige, och Sverige är därmed det enda landet där miljöförstöring ses som det största hotet.
– Jag tror det beror på att svensken är medveten och tar reda på saker, men också att medias rapportering spelar roll, säger Malou Sjörin, chef för externkommunikation på Trygg-Hansa."

Dumheter, bara dumheter. Svenskar har varit oroliga ända sen vi blev ett rikt land. Mycket vill ha mer och inget ska få stoppa oss från att få mer. Därför blir vi rädda för allt som kan tänkas hota vårt relativa välstånd.

För övrigt anser jag att Tobias Billström inte hör hemma i politiken. Denna förvuxna gymnasist med dito hjärna är en relik från en sämre tid.

2011 - är det revolutionens år?

De som var unga arga studenter 1968 brukar tala om det året som revolutionsåret men då var det mest bråkstakar och bönder (i Frankrike) som höll på och det handlade väl också mest om folk som förläst sej på Mao och tyckte att de var förtryckta, trots att de egentligen hade det mycket bättre än många andra. Nu, 2011, sprider sej revolutionerna som en löpeld från land till land! Det går en osynlig stafettpinne från land till land där diktaturer har suttit ohotade i många år. Bäva månde megalomanerna!

De länder jag främst hoppas på ska börja göra folkligt uppror mot de regimer som satt sej själva att styra över andra utan folkets tillåtelse är Nordkorea, Iran, Kina, Zimbabwe, Burma, Saudiarabien, Oman, Kamerun, Cuba, Uzbekistan och Vitryssland. Det är dags att visa de styrande i dessa länder dörren och sen slänga igen den efter dom. Leve revolutionen, ner med maktgalna despoter!

Vad folk vill ha, som jag själv tror det, är inte demagogi, politisk frihet eller ens en ny ideologi. De vill ha personlig frihet, friheten att få yttra sej offentligt utan att bli förföljda för dessa yttranden. Demokrati handlar i grund och botten om yttrandefrihet. Med denna frihet kommer ansvaret att stå för det man sagt. Det ansvaret kommer fram när man fått yttra sej fritt ett tag. Självcensuren är viktigare än den påtvingade censur diktaturer har. Demokrati handlar inte om politisk ideologi utan om livets egen ideologi, den som dikterar att alla människor ska ha rätten att äta sej mätta, leva med vem man vill, yttra sej om vad man vill och ta ansvaret för allt detta - på egen hand och i grupp. Har man ingen av dessa rättigheter lever man i en diktatur.

Vad folk framför allt vill ha är att få slippa maktfullkomliga töntar som långsamt stryper ett land. Maktfullkomlighet får gärna finnas men då enbart på lokal nivå. Ett helt land kan inte styras på sånt vis.

När vi skriver 1 januari 2012, hur ser världen ut då? Vilka diktaturer är kvar då? Är världen en bättre plats att leva i? Vi får helt enkelt leva igenom år 2011 för att se om det blir revolutionens år.

Ett skämt i tiden

I dessa tider av påtvingad felaktig feminism kan det vara kul med lite humor. Som bilden nedan.

Bilden "snodd" från The Climate Scam.

Jag tolkar den som så att kvinnor som bara måste ha en karriär till varje pris måste också bli män eller åtminstone lika män. Vissa kvinnor vill äta kakan och ha den kvar. Det gäller förstås inte alla kvinnor, långt ifrån. Samtidigt finns det män som vill vara hemma och sköta om det. Det kallas individuellt resonerande och sånt finns det för lite av i vårt samhälle idag. Vi ska klumpas ihop i onaturliga formationer enligt normer som bara syftar till att vi ska hållas på mattan utan att göra väsen av oss (dvs samhällsklasser, kön, arbeten).

Jämlikhet och jämställdhet kommer inte för att man tvingar till sej det. Det växer fram av sej i ett äkta demokratiskt samhälle där alla verkar för varandra och med varandra. Kooperation kan det kallas med ett finare ord. I ett sånt samhälle finns inte utrymme för socialism eller konservatism och framför allt inte maktgalenskap, så kallad megalomani. Dagens ledare, tyckare och tänkare ger dock tyvärr för stort utrymme åt just dessa tre dåliga saker jag nyss nämnt. Äkta demokrati måste alltså hela tiden vara på sin vakt mot de krafter som vill göra av med jämställdheten, jämlikheten och likvärdigheten.

Att tvinga på dagisbarn könsroller eller kalla feministiskt arbete för jämställdhet hör inte hemma i en  demokrati. Som dagens så kallade feminister arbetar är steget till fascism inte långt borta. Särskiljande mellan könen och denna ständiga kamp mot vad de kallar orättvisor när verkligheten är att vi har färre orättvisor än nånsin är samma sak som skedde i Italien och Tyskland på 1920- och 1930-talen. Enda skillnaden är att man i de länderna mördade urskillningslöst. Så har ännu inte skett i dagens samhällen. Låt oss hoppas att så inte heller kommer att ske samt att den moderna tolkningen av feminismen ebbar ut som alla andra modeflugor.

Så, nu har ni fått utstå en liten diatrib från min sida. Hoppas den var kul ändå att läsa.

Mjölk i bra förpackningar - glass i stora lass

Se där en eufemism som jag fick till när det gäller följande ämne: bröstmjölk i glassform. Detta inlägg ska läsas med förståelsen att det till viss del rör sej om sarkasm och ironi.

Storbritannien nöjer sej tydligen inte med utmärkelsen för några år sen då det konstaterades att brittiska kvinnor har de största brösten i Europa. Så säger en enda undersökning i alla fall. Hur det står till med hela världen vet jag inte. Joe Walsh torde ha mycket på fötterna dock då han som amerikan kan sjunga om "I Like big tits".

Men åter till Storbritannien och ämnet bröstmjölk i glassform. Det verkar intressant att allt nu som görs kommer till i miljötänkandets form. Detta ses nämligen som hälsosamt och ekologiskt. Men, bröstmjölk från den feminina formen av arten människan är till främst för avkomman av densamma. Mjölk från kor kommer i sån riklig mängd även i vilt tillstånd att den ses som en delikatess även hos andra djurarter.

Men för all del, kära britter, gör glass av er bröstmjölk om ni vill. Om ni nu vill döva era ekologiska samveten och låtsas som om det är bra med alla sorters dumheter tänker jag inte hindra er. Det är er frihet att vara dummare än tåget, för det säger åtminstone tut!

Kulglass eller...

...kul glass? Tjejen på bilden heter Jenny Jones och är passande nog från Storbritannien.

Nu är skojarna i farten igen

Ta en titt på dessa länkar:

Svenska Dagbladet
BBC

Först handlar det om att klimatförändringarna ska orsaka ras i Mälardalsområdet. Sen handlar det om att korallreven hotas av våra utsläpp av växthusgaser. Knäppt så det förslår.

Alarmisterna ger sej inte trots att deras knep numera är genomskådade. Världen är ju dessutom kallare än deras fåtal instrument för att mäta jordens temperatur vill ge sken av. Snacka om förnekande. Alarmosfären tycks vara svår att penetrera, åtminstone med rim och reson.

Ett förtydligande gällande SVT

Jag skrev i förrgår (rulla neråt på huvudsidan i min blogg, latmaskar!) lite kort om SVTs planer att införa en avgift för alla medier eftersom SVTs utbud även finns på internet. Jag skrev då mest om att SVT borde säljas ut. Jag skrev om att SVT liknar andra kanaler för mycket. När jag skrev det tänkte jag mest internationellt och jämförde med länder där privata och kooperativa alternativ till de statliga medierna fungerar minst lika bra, om inte bättre. Italien är ett undantag men det beror på idioten Berlusconi.

Jag är inte emot SVT och dess arbetsfält som sådant. Det jag är emot är SVTs tråkiga inriktning på programmen där utformningen av dom och gästerna är viktigare än innehållet. Nyhets- och dokumentärprogrammen är inte så objektiva som man hade kunnat önska, speciellt inte Aktuellt och Uppdrag Granskning som jag tycker utvecklats till diskussionsklubbar för journalisterna själva. Till skillnad från många andra som tycker till om SVT bryr jag mej inte ett dugg om journalisternas politiska hemvist. Den syns inte så hemskt väl i deras rapporteringar som man skulle kunna tro. Det är snarare journalisternas självgodhet som lyser igenom. De har helt enkelt jobbat för länge på samma plats och fått smak för den makt som detta arbete ger dom. En orättvisa kan då blåsas upp till nationella proportioner. Förstås finns det såna händelser som bör tas upp på nationell nivå och förtjänar att hängas ut men det hör inte hit. Småsaker blir också stora angelägenheter. IKEA och skillnaderna mellan folk boende i Biskopsgården/Örgryte i Göteborg (om någon minns det programinslaget i UG för några år sen) är två saker som inte borde ha blivit stora nationella angelägenheter. Janne Josefsson är ett exempel på detta med att självgodheten tar över när uppslagen sinar. Han är förstås väldigt duktig men även han har fått en släng av självupptagenhet, en rejäl släng av sleven där. Han borde ge sej i kast med att granska klimatdebatten, om han törs. Bita den hand som föder honom? Skulle inte tro det. Hur skulle den episoden av UG se ut?

SVT försöker dessutom apa efter andra kanaler i nästan allt. Underhållningsprogrammen har alltid varit hemskt dåliga och den åsikten står jag för. Samma sak har hänt med vetenskapsprogrammen. Victoria Dyring, Henrik Ekman med flera är helt enkelt inte så bra som en gång Bo G Eriksson var. Där är det nog en fråga om personlig smak. Dyring upplever jag som dryg och lite besserwisseraktig. Ekman har ett trevligare sätt men han är alldeles för torr och han har tydligen kopplingar utanför SVT som borde granskas lite mer. Framför allt kopplingen till Tällberg Foundation, en tankesmedja som har stora intressen i att hålla klimatdravlet igång.

Andra håller säkerligen inte med mej. Därför ska inget bort. SVT bör vara kvar men frågan är om SVT bör finnas kvar i nuvarande form. Jag föreslog i förrgår att SVT skulle bli ett kooperativt företag av samma slag som brittiska ITV. Oberoende television kan nog egentligen bara existera om företaget bakom är helt skiljt från politisk eller marknadsmässig påverkan. Dvs, företaget är TV och/eller radio och inget annat. Därför är Bonniers involvering i svenska TV-kanaler lite problematisk. De verkar bara vara ute efter att äga för ägandets skull. Innehållet spelar tydligen mindre roll. MTG är lite mer åt ITV-hållet även om det även där finns vissa problem med motivet till kanalernas existens. Stenbecksfären får förstås även dom fortsätta ha sina kanaler och de sänder bra material även om Robert Aschberg har lite självgodhet i sej också numera. Å andra sidan lever han på detta och hymlar tydligen inte med det.

Vad gäller SVT och deras krav på att alla medier ska ingå i en sorts modern version av TV-avgiften så tycker jag inte alls om det. Utbudet på SVT Play motiverar inte alls det kravet i nuläget och jag är säker på att SVT får in tillräckligt med pengar även om det ändras till skattsedeln eller ändras till nåt slags pay-per-view.

Gravitationen - tänkte nån på den?

En liten fråga till alla experter på meteorologi, fysik och kemi, såväl äkta som självutnämnda sådana: När man satte samman klimatmodellerna som ligger till grunden för den AGW-hypotes som politiker och andra gått på så lättvindigt utan att tänka sej för om det verkligen var korrekt allt det som sades och skrevs, togs alla faktorer med i beräkningen?

Vindar vet jag är med liksom diverse utsläpp från oss människor och andra djur (troligtvis), vulkaners utsläpp och explosioner, havets utsläpp och dess strömmar, uppvärmningen av luft över land och hav. Men tog man med gravitationen bland de faktorer som påverkar hur vår atmosfär uppför sej? Jag var ute nyss på en morgonpromenad och såg då hur högtryck tvingade ner utsläppet från ett energiverk till en viss nivå tills det sakta gled iväg. Efter ett tag började så de tyngre partiklarna i molnet att sjunka till marken. Det fick mej att tänka på att gravitationen ju påverkar även så små objekt som molekyler som koldioxid med flera.

Så min stilla förfrågan så här på onsdagsmorgonen är om man tog med gravitationen när man försökte bevisa AGW-hypotesen. Koldioxid är ju en tung gas som sakta sjunker och finfördelas, bland annat av plantor som älskar detta ämne. Hoppas på svar från någon som kan mer om detta.

Sälj ut SVT!

Det är nog dags att sälja ut Sveriges Television. Inte bara slopa avgiften alltså som alla TV-ägare tvingas betala och som går till förment oberoende television men som i praktiken ju är styrd av särintressen värre och mer ordnade än nånsin de privata intressen som styr reklamkanalerna. De kanaler som idag kallas Sverige Television är egentligen ägda av en stiftelse vars medlemmar och styrelse utses av riksdagen. De har ett politiskt uppdrag att sända vad som kallas oberoende TV med ett så brett utbud som möjligt. Däri ligger problemet; utbudet är inte så brett som man vill låta påskina.

Det som sänds i SVT är i stort sett samma sorts program som i alla andra kanaler, det som dominerar är engelskspråkiga serier eller av brittiska eller amerikanska serier påverkade program. Underhållningen består av närmast glamorösa galor med inslag som mest liknar smaklös italiensk eller tysk TV. Kulturen är mestadels små program insprängda här och var. Vetenskapsprogrammen sänder mest en viss sida av en debatt, en debatt vilken är grunden i all vetenskaplig forskning men SVT har valt sida i nästan alla vetenskapliga debatter och i vissa fall (klimatet och miljön) har man valt den politiserade sidan.

Sporten är samma som sänds i alla andra kanaler och även om reportrarna är duktiga tycker jag att de verkar lite frustrerade ibland då de får för liten tid på sej att presentera den sport som ska visas upp. Debattprogrammen tar upp ämnen som när de ska diskuteras blir skjutna i sank av att programtiden är för kort, ämnet är nästan alltid redan överspelat i andra medier när det kommer till TV samt att de som diskuterar ämnena många gånger låter sina politiska övertygelser, i förlängningen också det parti de företräder, ta överhanden över eventuella personliga åsikter i ämnet. Man politiserar alltså det ämne man ska diskutera.

Ett perfekt SVT skulle kunna skötas lika väl om det antingen gjordes till ett helt fristående statligt bolag eller såldes ut helt till privata intressen. Fördelarna med att göra det till ett statligt bolag är att man då har möjligheter att sända program baserat på tittarnas önskemål oftare än idag genom statens försorg. Då skulle pressen från oss tittare få dom att ta bort allt onödigt. Vad som är onödigt får en omröstning utvisa. Kanske en uppdelning av de befintliga kanalerna så att all underhållning och kultur i övrigt hamnade i en kanal, allt politisk debatt, all vetenskap och alla nyheter hamnade i en andra och all sport och övrigt hamnade i en tredje. barnkanalen kan vara som den är nu. På så sätt kan inget sägas vara onödigt.

Nackdelen med statlig kontroll är förstås att man får en apparat med särintressen som i praktiken inte förändras vilken regering som än styr. Samma nackdel blir det med en privat ägare. Det skulle vara mer fördelaktigt med ett kooperativ eller nåt som liknar brittiska ITV.

Denna föreslagna uppdelning tror jag skulle fungera även om SVT gjordes privat. Då skulle man kunna betala en prenumeration på det man gillar mest så att man betalar för det man ser på och inget annat. Det blir visserligen en kontrollapparat men den är ska utformas passivt så att inga uppgifter om vad man ser på kommer till någon utomståendes kännedom.

Nu vill jag se läsarnas reaktioner på detta inlägg. Varsågod och skrik!

Lojalitet och nationalism

Flera gånger tidigare har jag attackerat nationalism och sett på det som en förlängning av såväl religion som politiska ansträngningar från folk som vill ha mer makt på bekostnad av andra. Nu är det dags att se på den lojalitet gentemot nationstänkandet som vuxit fram de senaste 200 åren som en följd av den samhörighet man velat få folk att känna med varandra inom en och samma nation. Det första nationalistiska experimentet på den här punkten är USA, en sammanhållen union av delstater som bildades för att göra den nordamerikanska kontinenten fri från kolonialmakterna. Någon direkt nationalism fanns inte med i bilden 1776 när USA bildades men den växte fram i alla fall därför att man hade en väl sammansvetsad union där de flesta talade ett och samma språk, engelska. Något officiellt språk finns inte i USA men engelska är ändå lingua franca eftersom de som kom att dominera den nordamerikanska kontinenten var engelsktalande.

Nationalismen fick en rejäl uppryckning under åren efter franska revolutionen 1789.

Det är väldigt lätt att skapa lojalitet gentemot någon eller något genom enkla fraser, såsom gjordes i Sverige i början av 1800-talet när man inom det Götiska förbundet försökte muntra upp folket som förlorat så mycket i olika krig med att säga att de var en del av nåt större, en nation med ett ärofyllt förflutet. Man kan tala om Folket, en homogen samling som varit sådan sen urminnes tider eller så kan man peka på kulturella likheter som binder människor samman. Allt det där är ju egentligen nys eftersom kulturen vuxit fram successivt allteftersom folk hamnat tillsammans och folk har inte heller varit så homogena som man velat göra gällande inom den form av nationalism som växte fram under 1800-talet.

Nationalismen ledde i alla fall fram till att vi blev av med en massa storriken som dels var bundna av gamla nedärvda regler som inte längre gällde, dels var på väg att bli bankrutta samt dels hade alldeles för många olika folkslag som inte längre kunde komma överens. Men sen gjordes nationalismen om till att göra de enskilda småstaterna till nåt än mer felaktigt, nämligen att man hittade på en historia om varje folk utifrån olika historiska händelser. Stora fältslag förr i tiden tolkades som folkens försök att göra sej fria från förtryck. De som vann slagen blev hjältar i de nya nationalstaterna. På så vis blev Skanderbeg i Albanien en symbol för albanernas försök att bli ett fritt folk med eget land på 1400-talet. I själva verket ville han ha ett eget land som han kunde styra över utan att behöva betala skatt till den turkiske sultanen. Han ville ha alla pengarna för sej själv.

Det var nämligen inte en önskan att få vara medborgare i ett fritt land, en egen nation, som drev våra förfäder att göra uppror mot stormakterna. Det var önskan att få vara i fred som drev dom, samt att få behålla lite pengar för egen del. Men historien skrivs av segrarna och den som tolkar historien realistiskt blir åsidosatt och utfryst för i nationalismens namn gäller enbart det som kan förhärliga nationens historia. På så sätt blev den lokale småfursten Wenceslas av Böhmen som levde och verkade på 900-talet som en vasallkung till det Tysk-Romerska riket till en viktig figur för tjeckerna när de ville ha ett eget land i början av 1800-talet. Det skulle dröja till efter 1918 då stormakten Österrike-Ungern föll samman efter Första världskriget.

Överdriven nationalism ser bara löjlig ut.

Lojalitet är bra, det håller oss samman som art och vi mår bäst av att ha någon vi kan lita på som kan föra vår talan och ser till att vi alla har det bra. Men det ska ske på goda grunder, alltså att vi har lojalitet gentemot någon vi kan tala med. Det går inte i en stormakt, ej heller i en nation av det snitt vi bygger våra stater på idag. Vare sej det är en demokrati eller diktatur är våra stater idag uppbyggda på ett vis som gör kontakt med de som ska representera oss svår i vissa lägen. Byråkrati och statstänkande gör det svårt för oss att få kontakt med våra folkvalda eller som i en diktatur de som är utsedda av den styrande regimen.

Nationalism är i grunden en xenofob institution, dvs den skiljer på folk och folk och gör oss en aning rädda för människor från andra länder. Det marginaliseras av att stoltheten över det egna landet är större än misstänksamheten över andra länder. I vissa länder har dock lojaliteten gentemot den egna nationen blivit väl överdriven. Som handen på hjärtat när den egna nationalsången spelas eller liknande gester. Det är inget fel per se att ha en sån här inställning men det ser minst sagt lite underligt ut när en hel grupp ställer sej upp för att sjunga i samband med tillställningar. Men jag antar att den inställning jag har visavi nationalism beror på att vi i Sverige inte är vana vid sån högtidlighet inom nationalismen.

Jag märker när jag skriver att jag inte riktigt lyckas hitta kärnan i min kritik gentemot nationalismen. Det är svårt att kritisera den utan att samtidigt kritisera lojalitet och känslan för sin hembygd. För det är på dessa grunder nationalismen är uppbyggd. Jag lämnar det därför vid detta och återkommer när jag har trasslat mej ur den väv av tankar detta har gett upphov till.

Vår religiösa evolution - del ett

Jag har berört detta ämne tidigare men först nu tänker jag ta steget ut och försöka förklara på egen hand hur vi kom att bli religiösa. Det hänger förstås samman med vår hjärnas utveckling och vår påföljande ökade förståelse för vår omvärld. Religion är en biprodukt av denna ökade förståelse och  - kan man säga - en länk till att förstå vår egen utveckling. Hur började då religionerna hos oss människor?

Man vet från utgrävningar i Spanien att det finns tecken som tyder på att Homo Heidelbergensis verkar ha hedrat sina döda genom att lägga deras kroppar i olika håligheter och sen slänga ner stenverktyg till dom. Ett tecken på att man sett sina fränder som nåt mer än bara andra individer i stammen. Att denna hypotes inte slagit väl an hos alla arkeologer må vara hänt. Vi kan vare sej bevisa eller vederlägga denna tanke. Dock är det kittlande att redan för ca en halv miljon år sen kan olika riter ha utspelat sej bland våra förfäder. Jag tänker acceptera den här hypotesen tills någon kan bevisa utan tvivel att det är fel. Men jag tänker inte heller försvara den eftersom den inte är bevisad. Jag bara säger att tror på den i nuläget.

Neandertalarna hade också begravningsritualer, blommor och ockra verkar ha spritts ut över den döde, kanske som en hälsning från stammen. Huruvida de trodde på ett liv efter detta eller ej kommer vi aldrig att få klarhet i. En förfäderskult behöver inte ha själavandring eller ens en odödlig själ för att fungera. Märk väl att många de äldsta kulturer vi känner till inte har med sånt alla gånger utan att andarna är komna av naturen själv. Andarna välkomnar då en av de sina från den vanliga världen.

Bland oss moderna människor har nån form av religiositet funnits länge. Ristningar på stenar och hällar har man hållit på med väldigt länge, kanske så länge som ca 80 000 år. Vad dessa streck betyder är okänt men man kan gissa sej till att vissa har velat bevara något som länge funnits i ens huvud. Vi kallar det idag för kultur men frågan är om inte det är ett tidigt exempel på organiserad religion av något slag. Strecken kanske var ett sätt att komma i kontakt med det där som man ansåg sej tro på, andar från världen omkring en. Det man inte kunde förklara men ändå ville kunna förstå blev förståeligt om man tolkade det som andar, andar som behövde blidkas så att inte elden eller floden tog en.

Grottmålningar och små figurer (som den ovan) vittnar om en typ av religion som baserades på en väldigt jordnära form av panteon (uppsättning av gudomar). Vissa av figurinerna verkar vara tvekönade, dvs de ser ut som en kvinnas könsorgan eller kanske som en kvinnofigur från ett håll men vänder man upp och ner på dom ser de ut som ett manligt könsorgan. Dessa är ca 25 000 år gamla. En form av mänskliga gudomar höll på att växa fram. Till en början verkar de ha varit närmast hermafroditer men sen kom mer könsspecifika drag fram.

Fortsättning följer...

Det är värre än Corbyn trodde

Kallt var det, ja.

 Eller var han bara precis rätt ute med sina prognoser om februari och mars? Det verkar som om kylan inte vill ge med sej i första taget. I morse hade vi -28 här i Malung och i skrivande stund har termometern rasat ner från -9 på dagen till nuvarande -19. Det blir en rejält kall natt. Bra då att det kommer klädråd att följa när vädret vägrar samarbeta med de datormodeller vissa mindre nogräknade forskare tagit som säger att vädret ska bli varmare.

Det återstår att se om det blir varmare inom den närmaste tiden och hur mycket den eventuella värmen påverkar snötäcket.

Det regnar i mitt huvud

Dumheterna bara sprids som gödsel i tidningarna. Antingen är det nån fåne som sjungit en stump i nån dum musiktävling som sänds i TV trots ingen med en normal hjärna skulle få för sej att titta på det eller så är det några fjantar som journalisterna vill inbilla folk är populära bara för att de deltagit i TV, gärna nåt dansprogram eller liknande. Men så finns där också jubelidioternas främsta vapen: klimathotet.

Nu senast har man med hjälp av datorer "lyckats" räkna ut att skyfallen är orsakade av människans utsläpp av koldioxid. I blaska efter blaska efter blaska skriks det ut att nu är det bevisat att vi människor är orsaken till att skyfallen blir fler och häftigare. Jag mår illa (i bästa Magnus Uggla-stil) när jag läser dessa papegojartiklar. TT får stå oemotsagda eftersom de säkert enbart tagit godbitarna från vad som säkert är en lång vetenskaplig artikel i Nature (ännu en tidskrift som sålt sin själ till klimatdemonen) om hur ett antal datorer räknat fram hur människan orsakat ökningen av skyfall. Allt enligt den förutbestämda tanken att man måste hitta nåt sätt att skylla på människan för de utsläpp vi gör. Vi är ju ändock skapelsens krona, allt enligt dessa klimattroende som hyllar Gaia. Nu var jag medvetet elak. Inte alla klimathotare tror på Gaia. De tror på sina modeller som de tagit fram i sina datorer. Ni vet dom där heliga maskinerna som de offrar ett par getter till varje kvartal vid fullmåne för att väderguden ska bli glad och ge dom bekräftelse för sina antaganden att vi människor bara är ute efter att skada den här planeten med den oheliga gasen koldioxid, som är framtagen av oljebolagen för att förstöra jorden och allt dess liv.

Två saker kan jag själv räkna ut från allt detta som absolut INTE stämmer: 1) Skyfallen har inte ökat de senaste åren. Det är enbart rapporteringen av dom som ökat eftersom vi numera lever i en värld där bilder från katastrofer når hela världen på några minuter om allt fungerar felfritt. Det skulle rapporteras varje vecka om skyfall om de hade ökat i antal men så sker inte. Man rapporterar bara om såna skyfall som orsakar skada på mänskligheten i nån form, antingen det rör sej om byggnader eller människor. 2) Skyfall har inte mycket med koncentrationen av koldioxid att göra utan bildas då stora mängder väta faller ur molnen samtidigt. Det handlar om VATTEN, era jubelidioter! Två väteatomer som har skoj med en syreatom. Om något så sjunker medeltemperaturen på sikt i ett område där regnandet ökar. Nu gäller väl inte det för tropikerna men någon expert kan kanske korrigera mej på den punkten. Jag är tämligen säker på att luftfuktigheten inte påverkas speciellt mycket av hur andelen koldioxid förändras.

Kommen så här långt i min litania över våra tidningar och deras efterapande av klimatdravlet kommer jag att tänka på hur lite vi egentligen vet om hur atmosfären egentligen fungerar. Vi kan säkert inbilla oss själva att vi vet mycket om den men varje gång en väderprognos presenteras som är längre än 5 dagar ger naturen oss en örfil och talar om var skåpet ska stå. Så, återigen, klimat är en skrivbordsprodukt framtagen för att hålla reda på hur vädret utvecklas över en lång tid, framför allt när det rör sej om så förutsägbara saker som säsongerna (årstiderna). Jag skulle inte fästa för stor uppmärksamhet kring de medeltemperaturer som ibland presenteras i nyhetsprogrammens väderprognoser om jag vore som den ärade läsaren. Jag gör det inte. Över huvud taget är medel något som bara tilltalar statistikhungriga människor (sagt med medveten känga åt alla som nu kommer att höja sina röster i protest mot att jag drar alla dessa över en kam) och sånt hör hemma i den akademiska världen. I den verkliga världen räknar vi med råa fakta och fryser även om någon skulle säga att det är varmt för årstiden. Den enda statistik jag bryr mej om just nu är de dagar jag kan gå utan jacka på mej nattetid under sommaren. De dagarna har blivit allt färre de senaste åren...

Tur att det finns realister här i världen.