lördag 27 september 2014

Elefanten i rummet

Vi använder internet varje dag till att skriva en massa dumheter som ingen vill läsa, skicka bilder på saker som inga egentligen är intresserade av att se, visar filmer på folk som gör bort sej samt skvallrar om människor ingen är intresserad av att veta nåt om. Det är som om detta gigantiska nätverk inte finns där, trots att det gör det. Internet har blivit elefanten i rummet, den man inte talar om för då kommer man in på dess mörkare sidor, och till slut dess mörkaste, mörkaste del; övervakningen som sker från såväl hög som låg.

Jag ser övervakningen från såväl säkerhetstjänsters som hackergruppers sida som samma problem. De allra flesta tänker som så att det inte är deras problem, för dom drabbas aldrig. Men det är det vi alla gör. Vi drabbas sekundärt av denna övervakning, och intrånget i våra datorer och mobiltelefoner. Nu kanske någon invänder att det bara är konspirationstokiga som oroar sej för denna övervakning, men såna tokar kan vi bara glömma. Deras teorier är bara överdrivna versioner av vad som sker. Verkligheten är en annan, nämligen att övervakningen blir ett hinder för vänskapliga relationer.

Jag likställer här hackande och övervakning, av det enkla skälet att båda dessa verksamheter går ut på att samla information om en annan part på ett sätt som inte direkt är normalt eller ens faller inom ramen för acceptabelt beteende. Båda verksamheterna är också tillräckligt ljusskygga för att falla inom ramen för bedrägligt beteende, vilket mycket väl kan sägas vara brott mot mänskligheten, på sätt och vis. FRA och NSA är alltså kriminella organisationer, liksom deras hackerkollegor är.

Men som sagt, internet som företeelse pratar man inte om. Det finns så många obehagliga saker där som ingen vill diskutera. De stora kriminella, terroristerna och sexgalningarna, opererar väl inte på "vårt" internet? Varför ska vi då övervakas? För vems skull sker övervakningen? Vem får betala?

I ett fall handlar det ju om pengar och makt, rätt och slätt. Det handlar om att se till att fildelningen inte får den uppmärksamheten den borde ha. Bra ändå att det skrivs om den någon gång då och då. Man likställer från maktens sida fildelning och piratverksamhet, trots att de oftast är vitt skilda saker, samt att ordet pirat används fel. En pirat är en fribytare, en som går sin egen väg för att kunna överleva, ofta genom att röva från andra. Att kopiera en skiva och sen sälja den har inte mycket med pirater att göra. Att kopiera en skiva och dela med sej av den kopian på internet är inte heller piratverksamhet, det är fildelning.

De moraliska och etiska frågeställningarna kring fildelning av kopierade skivor utan egen vinning är inget som skivbolagen vill diskutera. Det viktiga för dom är att fildelningen ses som ett hot mot skivbolagen och hela mediaindustrin på ett sätt som är väldigt överdrivet. Det är ju klart som korvspad att de som skapat en låt eller skiva ska ha betalt, men har man en gång köpt en skiva anser jag att man har all rätt att göra med den skivan som man vill. Går skivan dessutom sönder måste man ju ha rätten till en kopia. Att köpa en ny blir dyrt. Med dagens dåliga musiksmak som dominerar listorna (sen ca 1992!) är det kanske inte så konstigt att gamla skivor dyker upp på internet.

Återigen, det är elefanten ingen vill tala om. Ingen vill prata om internet, bara om det som händer på och via internet. Det är bland annat därför Piratpartiet inte lyckades så väl i de två valen som varit i år. Alla missnöjda väljare vill bara vara missnöjda och få in missnöjespartier i de båda parlamenten, och eftersom Piratpartiet står utanför det där med nöje och missnöje, snarare står de för en omvälvning av hela sättet att se på internet, är det inte populärt att diskutera internet och övervakning. Speciellt inte i samma mening...



"Walk on, walk on, with hope in your heart
And you'll never walk alone
You'll never walk alone
"

fredag 26 september 2014

Det stora problemet med skolan kvarstår!

Det klagas återigen på att det är för många icke behöriga lärare i skolorna, och man får uppfattningen att mängden obehöriga lärare nästan är direkt kopplat till problemen med eleverna. Men som vanligt missar debattörerna det riktiga problemet, nämligen att skolorna är kommunala.

Skolorna sköts sen många år av kommunerna, vilka ser skolorna som nån sorts kassako men samtidigt är många av dom ovilliga att ge skolorna mer pengar så i det fallet verkar vem som helst passa bra som lärare, bara man kan undervisa och har respekt med sej. Häri ligger det stora problemet. Kommunerna är inte resursstarka nog att på egen hand ta hand om skolorna, inte ens genom samarbetet man har i Sveriges kommuner och landsting (SKL). Skolverket har genom att kommunerna har ansvaret för nästan allt vad skolan innebär blivit en tandlös tiger.

Det vore bättre om vi gick tillbaka till en statligt styrd skola, med privata alternativ. De privata alternativen ska inte ha någon skolpeng utan får klara sej på egen hand. Kommunerna har alldeles för länge kunnat suga ut skolverksamheten. Det är dags att befria skolorna från det kommunala oket, som alldeles för länge har tvingat skolorna att anställa obehöriga lärare och tvingat behöriga lärare bort från skolorna.

Det privata alternativet bör förstås få finnas kvar. Inte tal om nåt annat.




"Well we got no class
And we got no principals
And we got no innocence

We can't even think of a word that rhymes"

torsdag 25 september 2014

Om du vill jävlas med någon...

...ge dom denna länken att titta på. Du kommer att få nåt att flabba åt, och fundera över.

Ett litet smakprov:

Tack till Peter Harold för länktipset! Hoppas läsningen går bra.

I övrigt kan sägas att Skatteverkets dåliga säkerhet inte har ifrågasatts en enda gång de senaste åren. Det är inget att skratta åt, eller? Men nu görs något åt det, och det krävs en piratpartist för att något ska bli gjort.



"The Universe implodes. 
No matter."

onsdag 24 september 2014

En kort och väldigt nykter eftertanke kring valet 2014

I efterdyningarna av det senaste valet och dess "dramatik" känner jag mestadels lättnad. Jag är lättad för att det inte blev värre, att vi inte fick en sämre regering (i nuläget vet vi inte hur den tillträdande regeringen ska se ut ens en gång!), att inget block fick absolut majoritet. Det är huvudsaken då jag anser absolut majoritet vara ett steg på väg mot diktatur. Möjligen kan vi kalla det demokratur, men då är vi väldigt snälla.

Det tidningarna kallar dramatik är väl egentligen vad vi alla älskar att se, politiker som springer omkring som yra höns. Dags för dessa "höns" att, med Hans Lindströms ord, förverkliga sej själva. De bör inse att folk inte längre röstar på Partiet för att få stabilitet, eftersom någon politisk stabilitet inte har existerat sen Palme mördades. Inte så att mordet på Palme tog död på stabiliteten, den var på väg ut redan innan, men mordet var den utlösande faktorn som fick allt att rämna.

Innan vi förlorar oss i tolkningar av modern historia tänker jag stoppa där eftersom jag ogillar modern politisk historia, där alla har rätt och samtidigt fel. Så mycket kan jag säga att när vi ser tillbaka på valet 2014 är jag säker på att detta var början på något nytt. Sverige blev för första gången med i gruppen länder där en massa småpartier fick vara med och bestämma agendan. Det började så smått redan 2010, men det är först nu vi ser att det är en trend.

Jag tänker inte säga att det är en dålig sak, att vi får fler partier i vårt parlament, för det är en bra sak. Sen om vissa åsikter de olika partierna inte faller alla på läppen gör ingenting. Samtliga åtta partier kommer snart att lura skjortan av alla oss väljare och livet återgår till sin vanliga gilla gång.

Till sist var det jättebra att Edward Snowden fick det alternativa Nobelpriset. Carl Bildt, mästerhycklaren i lågskor, kan tycka vad han vill. Snowden är en hjälte och bör hyllas som en sådan. Jag har inte sett några hjältedåd från några politiker på sistone. Till och med Mike Tyson är en hjälte numera, efter att ha hjälpt en skadad man vid en krock mellan en motorcykel och en taxi. Kom igen, Bildt, när du hjälpt någon i nöd eller sett till att världen blir en bättre plats för alla som vill ha frihet och öppenhet från allas sida, inklusive er politiker!



"Oj, vad mörkt det har blivit!"

tisdag 23 september 2014

Dumheter världen över

I Norge verkar yttrandefriheten stå inför rätta. En man, lokalkändis i sina kretsar, står inför rätta för att ha hyllat terrordåd och för att ha hyllat människor som anslutit sej till tokarna i Mellanöstern, Daesh. Man kallar det uppvigling, men om han ska åka dit för att ha hyllat tokar ska nog jag också bli åtalad för uppvigling då jag flera gånger sagt att såna som Daesh inte är nåt att ha. Trångsynthet, okunskap och trögtänkthet är förvisso förkastligt, men definitivt inte åtalbart.

Sedan man gjorde allt bättre har det blivit sämre. Så har jag sagt i över 20 år och jag har blivit sannspådd gång på gång. Framför allt som den moderna tekniken har gått förbi den vanliga människans fattningsförmåga (så är det bara, inse faktum pojkar och flickor!) och minsta strul med dessa datorer leder ofta till att folk blir sittande som fån utan nåt att göra. Tyvärr är också datorernas mjukvaror lika dumma många gånger och ett litet fel får ofta konsekvenser för arbetsflödet. Speciellt om det handlar om windows. Det är kanske det systemet det handlar om i Försäkringskassans fall, när hela deras domän låg nere i flera timmar.

På 1970-talet fanns ett band med det roliga namnet Elda Med Höns. Idag finns tipset att man ska elda med chips. Har man brist på ved hemma kan man ta chipspåsen och hiva den i brasan. Man kan ju undra vilka blickar man skulle få från kompisarna om man helt sonika tar en påse sourcream & onion och matar elden med den.

Naturligtvis är kronan på verket det nya klimatmötet i FN-skrapan i New York. En massa världsledare, många av dom så hycklande att man kan börja varför de ens är där, samlas för att prata, prata och prata. Mestadels om en sak (klimatfrågan) de knappast förstår vidden av, än mindre har kapaciteten att göra något åt. Men nyhetsvärde har detta mötet, och de får uppmärksamhet för sina "åtgärder". Vad de än kommer fram till kommer inget att kunna förändra klimatet mer än naturen redan gör.



"Då byter man målvakt"

söndag 21 september 2014

Dumheter världen över

ISIS (Internationella Satungarnas Impertinenta Samling), eller snarare Daesh, fortsätter sina aktioner mot oskyldiga människor som inte tycker samma sak som de gör. När de får däng av amerikaner och fransmän i ett område flyttar de helt enkelt uppmärksamheten till andra områden, i Syrien, och fortsätter sina dumheter där. Samtidigt växer det fram andra galningar i Syrien, med samma maktaspirationer som ISIS.

Två amerikanska skådisar, mor och dotter, kan se spöken. Hävdar de i alla fall. Deras karriärer är väl en skugga av sitt forna jag just nu så då behövs lite uttalanden av den här kalibern. Sveriges stora mediaspöke, Aftonbladet, återger glatt denna "nyhet". Buh på er!

I Ukraina fortsätter såpoperan om den östra delen oförtrutet. Ukrainarna vill inte släppa taget om regionen och de proryska vill inte heller göra det. Ryssland försöker leka storebror med klapp på huvudet på de båda kombattanterna. Det hela har potentialen att bli en redig soppa.

På tal om såpa, sångerskan Miley Cyrus är i blåsväder igen. Denna gång för att ha gnidit rumpan mot Mexicos flagga. Vad hon än har gjort med flaggan så tycker jag att det är en orkan i ett snapsglas. Jag förstår inte varför en flagga ska vara så helig för vissa. Det är ju bara tyg med lite färger på! Ta er jävla nationalism och släng den i papperskorgen!




"They are not muslims,
they are monsters"

lördag 20 september 2014

Tema fotografering: Jag ogillar mobilkameror

Jag använder aldrig mobiltelefonens kamerafunktion. Den ger för dåliga bilder helt enkelt. Kalla mej purist eller snobb, men om man zoomar in i en bild till 100 procent vill jag kunna se skarpa detaljer på det jag har fotat och som är i fokus. Alltför ofta har jag sett en bild som verkar vara bra till en början men sen faller allt på grund av att det är för suddigt vid en närmare granskning. De kan se bra ut på håll men det är allt. Mobilkamerors bilder ska man inte zooma in i.

Enda fördelen med dom är att man snabbt får alla inställningar klara och kan trycka av. Men det är också det enda som är något så när förlåtande. Man kan med några enkla knapptryck få en snabb bild med en systemkamera också. Det gäller bara att vara lite förutseende och/eller snabb med fingrarna. Jag har väl blivit en snobb vad gäller skärpa och blir ibland besviken när jag inte får till en bild jag tagit god tid på mej att ta med min systemkamera. Vi får se hur bra det blir med den nya kameran.



"That’s right size doesn’t matter, it’s all how you move your lens…"

fredag 19 september 2014

Nej!

Skottland valde alltså att stanna kvar i unionen. De gjorde de nog rätt i. Skottland skulle inte klara sej på egen hand så länge. Men de kan alltid hävda sin särart gentemot de andra inom Det förenade kungariket. Språket inte minst, eller språken för skotska är så olikt engelska numera att det är ett annat språk. Dessutom finns ju gaeliskan som ju är ett keltiskt språk. Fortsätt odla särarterna, mina kära skottar, så vinner ni självständighet inom unionen i alla fall.



"And I love to live so pleasantly
Live this life of luxury
Lazing on a sunny afternoon
In the summertime, in the summertime
In the summertime"

torsdag 18 september 2014

Ja eller nej?

Är det av nationalistiska skäl, sentimentala eller ekonomiska skäl Alex Salmond & co vill separera Skottland från resten av Storbritannien? Att han är nationalist med utgångspunkt från den skotska identiteten framgår ju väldigt klart av hans uttalanden, men man kan inte leva på nationalism allena. Självstyre kan man för övrigt uppnå utan att vara nationalist. Jag är visserligen en förespråkare av så små länder som möjligt, inom rimligheternas gräns. Det kan bli samma problem som med för stora landområden, nämligen att det blir svårt att klara landet ekonomiskt. Skottland, med en yta ungefär som Norrland och med ca 5 miljoner invånare, är på gränsen för vad som går att klara av.

Men Skottland får det nog ändå rätt svårt att klara sej självt. Ska man ansöka om medlemskap i EU? Ska man vara alliansfritt? NATO, FN, vad med alla dessa organisationer? Hur ska resten av Storbritannien reagera om Skottland bröt sej ur och man sen kom för att begära hjälp av sin forna mäster? Bäst vore om Skottland stannade kvar i unionen, fast med mer regionalt självstyre än idag. Samma sak borde gälla för Wales och Nordirland också.

Vad skulle hända om England ville bryta sej ur unionen?




"Land of chips and lager,
'Ere we go, 'ere we go,
Three Tandoori and chips, then
Hire a crap video,
Oggy, Oggy, Oggy!
Oi! You staring at me?
You're going to get your,
Fucking head kicked in."

onsdag 17 september 2014

När såg du en trädkoja senast?

Barn ska vara barn. De ska få leka, stoja, göra sej illa och dra lärdom av sina misstag. Bland annat ska de få bygga kojor i skogen om de vill. Men något sådant ser man sällan numera. Allt är så tillrättalagt nu för tiden, företagen öser ut leksaker som är skräddarsydda för barnen, oavsett kön, ursprung eller ekonomiska möjligheter.. Jag kan inte minnas att de vuxna styrde lekarna på detta vis när jag var liten. Visserligen fanns det gott om leksaker då med, men det var inte alls av samma dignitet som dagens utbud.

Det klagas också på att många av de yngre bara sitter med sina datorer och spelar spel eller porrsurfar (det är vi vuxna som ska göra det!). Visserligen får de göra det, de har all rätt i världen att spela om de vill, men de missar ju naturen och att verkligen växa upp som riktiga barn. Jag menar bara, när såg du en trädkoja senast, som inte är ett trädhotell eller ser ut som ett hängande UFO?

Barn som bygger trädkojor ser man väl knappast numera? Det verkar bara vara vuxna som gör det, de som en gång kanske byggde som barn. Men dagens unga, vad gör de? Bygger de hus i virtuella världar? Jag är allvarligt oroad för att det inte finns så mycket för barn att göra i naturen längre. De som bor på landet verkar vara lika skadade i det hänseendet som sina stadsboende fränder. I alla fall de allra flesta. Nu ska det lämnas in en brasklapp här för att småbarnen får tillgång till naturen då och då via dagis. Även i lågstadiet torde det finnas möjligheter till detta.

Men högstadiet då? Vad får de ut av alla studier inomhus och enstaka gympalektioner? Hur många av dom sker i naturen? Inte undra på att så många ungdomar lider av depressioner och andra problem. De får ju aldrig se naturen på riktigt. De får aldrig vara utomhus. Vad ska vi göra åt det? Ge mej förslag på hur vi ska få ut barn och ungdomar, även många vuxna, ut i naturen, till havet, till skogarna, till bergen, till åkrarna och helt enkelt ut i friska luften.



"Tunes for you to play"

tisdag 16 september 2014

Tema mytologi: En äkta hjälte

Ordet hjälte är från fornsvenska hæla∂e, kämpe, krigare, fri man, vilket i grunden är ett lågtyskt ord, helt, som betyder samma sak. En kämpe, en krigare var den som försvarade samhället utanför själva samhället självt genom att man ställde upp sina trupper mot angripare. Här blir ju den enskilde kämpen en viktig gestalt för att kunna få folk att känna gemenskap. Hela konceptet med en person som sätter hela sitt ego åt sidan för att hjälpa andra är förstås universellt. I folksagorna förekommer hjältar ofta och är ofta en metafor för hur det är att växa upp och bli en vuxen man, med alla problem på vägen. Läs gärna mer om detta i någon av professorn i mytologi Joseph Campbells böcker, främst då Hjälten med tusen ansikten (The Hero With A Thousand Faces).
En modern hjälte, superhjälten som ger skurkarna däng.
Det engelska ordet hero, som även finns i svenskan (betydelsen är halvgud), kommer av grekiska heros, halvgud, stor människa. Redan på medeltiden kom detta ord att kopplas samman med det germanska ordet för kämpe, vilket inte är så tokigt med tanke på hur stor den kämpande hjälten var under denna period. Sen blev idealet ett annat under renässansen, den undersökande människan, han som älskade att göra olika mojänger som hjälpte ledarnas arméer.

Men hjälten har sen dess svängt tillbaka till den där som slåss mot skurkar för det godas skull. Men för mej är en hjälte en som utan att tänka på sej själv gör allt för att hjälpa fattiga, sjuka, svältande och skadade, inte bara i krissituationer. Jag vet att jag inte är ensam om att tycka så. I mitt tycke är en hjälte också en som bara gör nåt extra utöver det han eller hon vanligtvis gör, t ex klarar sej igenom en enorm personlig kris och blir som förut igen.

Alla är hjältematerial om tillfället kräver det. Det är nog det myterna och sagorna talar om för oss. En hjälte tränas inte till att vara hjälte, utan blir det för att situationen kräver det. Att stoppa terrorister och hjälpa en katt ur ett träd gör båda räddare till hjältar. Det hindrar förstås inte att vi fortsätter drömma om superhjältar som flyttar bussar genom att lyfta dom, skjuter strålar med sina ögon eller hoppar från höga byggnader för att nå skurkarna. Drömmar ska vi alla få ha. Äkta hjältar finns överallt, även i fantasins värld.



"Greven var djupt nedstämd. Han slog sig ned vid grevinnans sida och åt sin middag utan att öppna munnen."

måndag 15 september 2014

Vem är invandrare?

Följande inlägg har inget med det nu (tack och lov!) avslutade valet att göra. Det är en allvarlig och vetenskaplig diskussion som har med DNA och arkeologi att göra, det vill säga verkligheten. Politiska ideologier och andra dumheter har ingen plats i denna diskussion.

Tekniskt sett är vi alla invandrare, eller barn till invandrare, oavsett var i världen vi bor. Ska vi ta Norden som ett isolerat exempel är vi huvudsakligen ättlingar till ett större antal folkgrupper som på olika vis befolkade området med början för ca 6000 år sen. De som kom hit före dom var inte så många, och långtifrån alla idag levande kan räkna sin härkomst till dessa eftersom de allra första, som kom hit för ca 13,000 år sen förresten, sen dess har uppblandats och assimilerats ordentligt sen dess.

Förvirrande? Det är det inte. Det ligger i människans natur att röra på sej och beblanda sej med varandra. Det ligger också i människans natur att vara lite misstänksamma och/eller nyfikna visavi varandra. Vi har ju bevisligen blandat oss med neandertalarna som delat med sej av minst 2 % av sina gener till oss, och de var ändå bara till hälften av samma art som vi är.

De som idag kommer hit från andra länder är få i jämförelse med den veritabla flodvåg av invandrare som sköljde in över oss under medeltiden i form av tyskar från lågländerna, så kallade lågtyskar. De ligger bakom nära hälften av vårt språkförråd. Det gick så långt att man tvingades stifta en lag i Stockholm på 1400-talet som förbjöd stadens råd att innehålla fler än hälften tysktalande. Där kan vi tala om främlingsfientlighet.

Till sist lämnar jag den vetenskapliga delen och går in på rena rama spekulationer. Jag tänker inte främst på de politiska partier som hyser främlingsmisstänksamma eller direkt xenofoba individer (vilket i praktiken är samtliga riksdagspartier!), utan de som röstar på våra partier, och hyser såna åsikter. Vad har de emot främlingar? Kanske de egentligen bara ogillar intränglingar och utbölingar i gemen? Vem vet?



"Jag har tillfrågat honom. Han bejakade frågan med ett bestämt nej"

söndag 14 september 2014

Kulturarvsdagen idag - i krigens spår.

Det är kulturarvsdagen idag (jag låtsas ignorera det andra spektaklet som också äger rum idag!) och jag är förvånad att ingen brytt sej om att rapportera det. Som framgår av bilden nedan är temat krig och vad som sker i krigens spår, dvs hur krigen påverkar kulturen. Hela dagen berättas det på olika ställen om offren för krigens fasor. Vill du inte rösta, eller har redan gjort det, och befinner dej nära något av de ställen som länken ovan tipsar om är det bara att ta dej dit och läs på om människorna som upplevt krig på nära håll.

På nåt sätt känns det fräschare att uppleva kultur, även om vi talar om krig, än politik...





"Jag har läst eder annons efter en organist och skollärare, antingen herre eller dam. Då jag i flera år varit båda delarna, har jag äran att erbjuda eder min tjänst"

lördag 13 september 2014

Tema fotografering: Fågelskådning och kronisk hosta (vilken sorts fotograf är jag?)

Ett videoinlägg på YouTube (se nedan) om att specialisera sej som fotograf fick mej att fundera på vilken sorts fotograf jag är. Jag har provat på det mesta de senaste två åren, allt utom paparazzi och nakenmodeller. Det kanske kommer det med. Det bästa jag åstadkommit är porträtt, ofta improviserade sådana, om jag själv får säga det. På förslag från fotografen i videon nedan har jag skapat en presentationssida för mina favoritfoton, vilket för närvarande innebär porträtt och andra foton jag hittills tagit.


Men vad ska jag specialisera mej på? Fåglar? Jag har en kronisk hosta ända sen jag sprang i minusgrader och då drog på mej nåt i halsen. Den gör sej gällande när jag ätit eller är lite stressad så det är en kombination av fysisk retning och nåt psykosomatiskt. Det är inte direkt bra om man vill sitta på pass vid Hornborgasjön eller Tåkern. Tänk er situationen: Hela sjön är full med fåglar, så hostar jag till och ett moln av fåglar lyfter när de skräms av min retning i halsen. Då blir jag nog inte populär bland ornitologer och fågelskådare.

Nej, jag får nog satsa på porträttfotograferingen, möjligen med gatufotograferingen som sidolinje. Det är kul att dokumentera folk i rörelse när de inte är medvetna om att man plåtar dom. Hostan märks inte lika mycket där. Hoppas nån gillar mina foton. Jag gör det i alla fall.



"Igår begravdes i Bamberg en av de få ännu levande veteranerna från 1815."

fredag 12 september 2014

Tema människan: Ett land, ett folk?

Vad är ett folk och vad har denna beteckning med länder att göra? Per definition är folk en beteckning för ett antal människor som lever tillsammans i ett antal grupper, i byar eller till och med städer. De har en form av gemensam kultur, som vuxit fram genom att man tytt sej till varandra. Ett folk är alltså den grupp med människor som valt att leva tillsammans för att få skydd mot väder och vind, samt för att kunna leva av marken mer effektivt.

Termen "ett land, ett folk" som en del av rubriken kommer av är från ett av nationalsocialisternas slagord (Ein Volk, Ein Reich, Ein Führer) under 1930-talet då man med propagandans hjälp lyckades slå i tyskarna att de verkligen var ett enda folk, trots att man även utan att känna till DNA-tekniken kan se hur olika tyskarna är från norr till söder och väst till öst, och var även då. Tyskheten betonades och alla med någorlunda "ariska" drag lyftes fram. Att bayrare och saxare inte alltid tålde varann brydde man sej inte om.

Jag har i flera inlägg försökt hitta vad som kan kallas svenskt (sök igenom min blogg med sökorden svenskhet eller svensk) och kommit fram till att man egentligen bara kan säga att vi har en ytlig kultur gemensamt som går tillbaka till stenålderns allra senaste del, och denna gemensamma kultur har med tiden spätts ut med lokala kulturer och invandrande människor som bidragit med sina kulturyttringar.

Någon egentlig svenskhet finns heller inte, om man menar att vi har ett gemensamt ursprung med ett gemensamt språk och kultur. Den har förstås vuxit fram de senaste 200 åren genom först Gustaf III, var centralfiguren i framtagandet av vad som kom att kallas sverigedräkten. En nordiskhet finns dock, och det anser jag vara värt att satsa på. Inte för att utestänga andra människor utan för att visa världen vilken särart vi har gentemot andras särarter.

Vad jag menar med kultur här är förstås att man talar på ett visst sätt med varandra, uppför sej på ett visst sätt gentemot sina egna, spelar en viss typ av musik, skapar en viss typ av bruksföremål, samt att man lever av marken på ett sätt som passar såväl marken som en själv Mycket av det kommer förstås från de allra första människorna som bosatte sej här i Norden för ca 10,000 år sen. De hade kontakt med varandra och bildade så småningom allianser och minihövdingadömen med en större eller mindre hövding. Men något folk fanns inte, ej heller ett land. Det är en modern tolkning utifrån de nationalistiska strömningar som drog fram över Europa för ca 200 år sen.

DNA-mässigt är Europa ett virrvarr av människor som vandrat in i denna världsdel under minst 30,000 års tid. Den mest intensiva vandringen ägde rum för ca 1500 år sen då persiska folk, hunner, goter, araber och många andra formligen rusade in i Europa och bidrog till genpoolen. Så vi må vara ett land, ett folk rent nationellt, men vare sej kulturellt, vetenskapligt eller historiskt sett är vi det. Vi som lever nu är resultatet av flera tusen års evolution. Vi är vinnarna, rent evolutionärt. Det låter kallt men så är det. Vinna behöver nödvändigtvis inte betyda segra. Det kan likaväl betyda att man drar in inkomst. Vi har dragit in den inkomst som behövs för att leva idag. De som kom före oss gjorde så för att vi ska få leva. Kanske vi alla i hela världen är ett enda folk...



"They got groupies for their bands 
And all I got is my right hand"

Populära inlägg