Läsvärt om klimatet för länge sen

Vi "vet" att det var varmare förr även om algoristerna, ni vet de där som hävdar att människan är stygg mot klimatet och som har fått med sej intet ont anande politiker i dessa dumheter, gör sitt bästa för att vi ska glömma bort. Det har nu utkommit en avhandling om just den perioden som åsyftas, alltså perioden 8000-4000 år sen. Det säger faktiskt sej självt att det var varmare då, inte bara pga denna avhandling, utan bevisningen för denna varma period är så stark att ett avfärdande av dom kan i sin tur avfärdas som man gör med en fluga. Tänk bara på pollen i rikliga mängder av plantor som inte kan växa här uppe numera, sköldpaddearter som inte längre lever här, vinrankor i norra Skandinavien (dagens gräns för utomhusodling av vin går idag i Skåne) och trädgränsen som gick betydligt högre än idag. Det sistnämnda kan inte bara förklaras av att marken låg lägre än den gör idag pga landhöjningen eftersom trädgränsen gick många hundra meter över dagens. T o m Åreskutan hade träd nära toppen under den här tiden, har man konstaterat. Nu är detta nåt som man hittills bara undersökt på norra halvklotet.

Men nu har alltså Fredrik Charpentier Ljungqvist sammanställt material i sin avhandling som visar att hela planeten var varmare under den här perioden. Även södra halvklotet var varmare då. Det bör alltså ha varit en gynnsammare lutning på jorden visavi solen vid den här tiden. Skammens dag är alltså över dessa klimathotare. Kanske jorden har en aning mer gynnsam lutning just nu jämfört med för några hundra år sen så solen lättare når att värma hela planeten. Det finns förstås många andra faktorer men ska vi peka ut en "huvudbrottsling" här är nog vår planets lutning och solens strålar de mest skyldiga.

Vindkraften ett hot mot naturen

Att vindkraften är ett stort hot mot fåglar vet vi kritiker redan. Nu visar det sej också att hela den gigantiska satsningen är ett generellt hot mot naturen. Det intressanta är att artikeln jag länkar till är att det är Susanna Baltcheffsky som skrivit den. Det märks i och med att den avslutas med en liten men märkbar positiv inställning till vindkraften då hon nämner att de som jobbar med regeringen på nära håll gärna vill se vindkraften växa som energikälla.

Det är verkligen synd att vindkraften skyddas av maktens människor för vi hade lämnat den bakom oss när ångans era inleddes för snart 300 år sen. Modernare energikällor finns och vind är definitivt ingen förnybar källa. Kommer våra politiker och andra proffstyckare utan reell kunskap i ämnet ta sina förnuft till fånga? Vi får se. Den här artikeln, om än fortfarande positiv i slutändan, visar på att det finns ett motstånd, framför allt inom EUs lagstiftning, mot en alltför vidlyftig satsning på vindkraften.

Inför körkort för cykel!

Ni cyklister bör verkligen lära er en rejäl dos trafikvett! Ni är den absolut sämsta kategorin trafikanter som finns! Inte nog med att ni ofta kör som vettvillingar, oavsett hastighet, ni är alltid i vägen för oss andra.

Efter den litanian (klagolåten alltså) går jag ner i tonläge en aning. Men bara en aning. För följande saker ser man sällan en gångtrafikant, bilist eller MC-förare göra regelbundet och i större antal:

# parkera mitt framför ingångar till portar eller affärer så det blir svårt för andra att passera
# färdas mitt i gatan och komma till dess ände utan att titta åt endera hållen för att sen bara köra rätt ut
# färdas på gågator, motorvägar och liknande färdvägar som endast är tillåtna för en viss typ av fordon
# strunta i skyltningar och streck i gatan

Märkligt nog får cyklister påfallande ofta rätt i tvister där en olycka skett, trots att det till 99 % är ert fel att olyckan skett! Körkort skulle verkligen behövas för alla cyklister och ett stort antal lektioner i trafikvett dessutom. För det är inte bara att hosta upp lite pengar för en tvåhjuling och sen ge sej ut i trafiken. Det finns faror där ute som ni ofta struntar totalt i. Nej, skärpning cyklister! Ni är en skam för alla trafikanter så länge så många av er uppför sej så hänsynslöst. Det är som om regler inte gäller för er. I det här fallet är det helt ok att dra alla över en kam för hittills har jag inte sett en enda cyklist som följt trafikregler eller skyltningar helt korrekt. Fy skäms!

Bildsöndag

Efter att ha fått sån "oerhört" stor uppmärksamhet av maestron själv (var är min loge, mina blommor och chokladaskar?) tar jag itu med mina vanliga sysslor. Bildsöndag blir det även idag. Vassego!

Den här bilden kommer jag faktiskt inte ihåg att jag tagit men EXIF-informationen säger att det är min kamera och ingen annan har tagit några bilder med den så det måste vara jag.

Bild från en vandringsled strax norr om Malung. Fina näckrosor.

Liten ironi faktiskt. En påse "naturchips" har hamnat i naturen.

En soffa i naturen. Ska björnarna sova i den?

Stockholm som det såg ut våren 1994. Bilden tagen från en av djurgårdsfärjorna.

Det kan vara bra att vara skeptisk gentemot skepticism

Att skepticism är en dygd sade redan Thomas Huxley (Darwins bulldog) och nog lönar det sej att tänka skeptiskt. Framför allt inom vetenskapen där t ex arkeologin och klimatologin fått sina beskärda slängar av sleven sen både det ena och det andra avslöjats. Men att vara överdrivet skeptisk mot en familj bara för att ett barn har fått ett fysiskt problem och sen omplacerar barnen utan att bry sej om extern expertis är inte längre skepticism, det är prestige. Det handlar om att man ska ha rätt till varje pris. Lite av det jag skrev om igår, nämligen Bror Duktig-syndromet. Fast här sitter personen ifråga i en myndighet och leker småpåve, förmodligen stressad sådan också. Prestigen är som värst när myndighetspersoner är stressade och trötta för då ser man ofta tecken och mönster som egentligen inte finns. Hjärnan spelar en ett spratt, hjärnspöken om man så vill.

Vi matas ständigt med hemskheter genom medierna och till slut är det kanske inte så konstigt att man ser saker som inte finns. Jag känner inte den drabbade familjen men av fotot i artikeln att döma ser de inte ut att vara några som skulle direkt orsaka vattenskalle hos det ena barnet, den händelse som utläste omhändertagandet. De ser ut som den sortens familj som är som vilken som helst. Förmodligen har de bara haft oturen att ena barnet fått vattenskalle. En sak som händer. Att man skakar sina riktigt små barn häftigt låter faktiskt lite som råttan i pizzan, dvs en modern myt som blivit en accepterad "sanning" bara för att någon enstaka har gjort det. Jag har då aldrig sett någon bebis bli skakad, bara klappat lite hårdare i ryggen om man vill att han/hon ska hosta. Ej heller har jag hört om skakningar av bebisar förrän nu på senare år. Lite äldre barn har jag både och sett om men aldrig bebisar. Det är inget jag rekommenderar för vare sej barn eller vuxen eftersom det skadar hjärnan om man skakar för länge.

Ett tips till alla trötta socialsekreterare: tänk efter noga innan ni tar för snabba beslut. Kolla upp om allt som står i en anmälan verkligen stämmer. Applicera vad vi historiker kallar källkritik. I det här fallet var vattenskallen enligt expertisen framkallad av sjukdom. Man kanske skulle ha inväntat provresultaten innan man rusade åstad. Vargen kommer inte varje gång för att man ropar att den kommer.

Bror Duktig-syndromet eller det är inte storebror du ska oroa dej över

Skvallerbytta vet alla vad det är för en typ av människa. En som alltid lägger näsan i blöt och rapporterar till "överheten" i alla dess former. Bror Duktig har ett visst drag av detta inbyggt men det är mer än så för en sån här människa. Det handlar om att göra rätt för sej i SAMTLIGA lägen. Det handlar om att alltid låsa om sej i publika utrymmen, påtala misstag för andra oavsett om det är ett misstag eller ej, skriva folk på näsan om vad som helst som stör ens eget lilla universum osv osv.

Det handlar förstås om en form av perfektionism, men en typ som inte finns på kontoren utan mer i vardagen. Småpåvar finns ju överallt men just Bror Duktig märks nästan bara av utomhus eller i stora lägenhetskomplex. Inte sällan är det kopplat till en mildare form av psykopati. Det är vad jag i alla fall tolkar det som. De kan nämligen själva sällan ta kritik på rätt sätt. Då blir de sura och i vissa fall våldsamma, oftast verbalt. Själv har jag aldrig varit med om fysiska Bror Duktig-människor, endast verbala. Det är illa nog dock eftersom de alltid "har rätt".

Min poäng med detta inlägget är att hur vi än klagar på Storebror, dvs myndigheter, företag etc så är det deras jobb att försvara sina egna intressen. Övervakning på offentlig plats är dock onödig men det har vi diskuterat nästan överallt så det bryr vi oss inte om nu. Men vems intressen går Bror Duktig? Vad är så viktigt för henne eller honom att vi andra hålls i schack? Den sociala strukturen hålls samman rätt bra även utan dessa piskor i mänsklig form. Märk väl att jag inte talar om att man ska göra rätt för sej genom att man påtalar när ungjävlar och/eller andra dumsnutar klottrar (graffiti är konst och hör inte till den här diskussionen!), slår sönder nåt eller stjäl. Här talar jag om vardagssaker. Ett hypotetiskt fall: man går över gatan, på strecken, men sneddar den allra sista metern. De flesta skulle inte reagera på det men Bror Duktig, i sin extremaste form, kan göra det. Han/hon kan då påtala detta lilla övertramp och är man själv en som brusar upp för ingenting kan det bli riktigt obehagligt. Då är det verkligen talan om övervakning av den sämsta sorten.

Problemet är att Bror Duktig ofta tar steget fullt ut och börjar arbeta inom stat och företag. Gärna som byråkrat där hans/hennes antipati gentemot vad han/hon upplever som felaktigheter och misstag i sin närmiljö och psykopati kommer till sin rätt. DÅ har vi ett stort problem att lösa. Kombinationen känslokall individ (psykopati) och känslolös verksamhet (sociopati) är oslagbar om man vill ha problem med myndigheter och politiker.

Bror Duktig är kanske vad man skulle kunna kalla lillebror eller kusin inom övervakningen av samhällets funktioner. Vi får helt enkelt acceptera att sådana finns och antingen anpassa oss till dom eller motverka dom på diverse finurliga sätt. Hur man gör det vet inte jag mer än att man bara ignorerar dom i de fall man själv vet att man har rätt och dom har fel. Så det så!

Om att sola

Det pågår just nu en debatt på SVT Debatt om att sola. Tänkte bara säga min mening lite kort. Behöver man verkligen grilla sej i solen? Det är väl meningen att maten ska grillas? Vi är väl inga kannibaler?

Mjau

Sveriges äldsta katt har hittats, uppger TT via DN. De menar förstås att man har hittat de arkeologiska spåren efter den hittills första förekomsten av katt i Sverige. Detta exemplar har daterats till ca 400-200 f v t. Tidigare trodde man att katterna spreds när Romarriket stod på sin höjdpunkt. Men nu får man alltså skriva om tamkattens historia. Vi har ju bedrivit handel med andra länder och regioner långt innan romarna kom in i bilden så katter har säkert kommit med hem till Norden långt innan dess. Problemet är ju att kattens ben är så små och tidens tand är svår mot smådjurs skelett. Det är alltså en lycklig slump att benen efter denna katt, från Rasbo i Uppland, fanns kvar så arkeologerna kunde hitta dom.

Så mjau på alla katter. Ni har tydligen inte så mycket romerskt i er som man skulle kunna tro. En bra tanke eftersom romarna förstörde mycket av det Europa som skulle ha kunnat utvecklats mycket snabbare om de inte hade vuxit sej så starka.

Plugga igen klimathålet, tack!

Nu menar de gröna i Tyskland att sexleksaker kan vara farliga för ens hälsa. Det finns farliga mjukgörande medel i vissa av dom som kan bidra till diabetes, fetma och annat. Det viktiga ordet här är KAN. Det innebär i praktiken att man inte har tillräckligt på fötterna för sina påståenden annat än att det finns en potentiell risk för dessa sjukdomar och problem. Det innebär samtidigt att man inte behöver bli drabbad bara för att man använder en dildo regelbundet. Jag antar att man inom kort vill kunna hävda att de är miljöfarliga också.

Här i Sverige höjer nu Allan Larsson sin stämma för att få upp klimatdiskussionen på agendan igen. Den har varit lidande av de senaste årens händelser, anser han. Global Utmaning heter den tankesmedja (läs: lobbyverksamhet) han är med i och han menar att man i hela världen bör kunna enas om priset på koldioxid. Lycka till, säger jag. Om ett juridiskt bindande avtal ska kunna komma till stånd i den här frågan bör det egentligen handla om priset på grodor som kommer ur politikernas munnar. Det priset bör kunna vara ett kilopris.

Varför envisas politikerna med detta tjafs om koldioxid hela tiden? Det är varken bevisat att AGW-tanken stämmer eller att handeln med utsläppsrätter skulle ha någon inverkan på vare sej miljön eller utvecklingen i de fattiga länderna. Tvärtom gör denna ekofascism att utvecklingsländernas respektive utveckling går trögt jämfört med de länder man vill komma ikapp. Kanske man också skulle kunna kalla det ekokolonialism eftersom man precis som förr utnyttjar de fattigare länderna samtidigt som man själv skaffar sej ett miljömässigt rent samvete.

Är politiken så full av prestige och maktfullkomlighet parad med en ovilja att se verkligheten för vad den är (Kejsarens nya kläder, någon?) att de inte vill, eller kan, se hur det egentligen står till i världen? Att miljöförstöringen, nedskräpningen och oljeutsläppen är saker vi bör ta upp istället för pseudovetenskapliga hyss? Att det är viktigare att vi stoppar förstörandet av våtmarker och skogar än att handla med en gas som i atmosfären är så försumbar att extra tillförsel från oss är en droppe i havet, såväl bildligt som bokstavligt, en gas som dessutom är livsviktig för alla plantor och alger på jorden? Dessutom har EU idag röstat emot tuffare utsläppsminskningar. Hör du det, Allan Larsson? Man är inte lika intresserad av den här frågan längre. Frågan är när politikerna ska försiktigt lägga ifrån sej klimatdebatten och låtsas som om det aldrig hänt.

Nej, ta istället en sån här liten leksak, som den i bilden ovan, leta upp ett hål från vilket all denna klimatsörja pyser ut ur och plugga igen det!

Behåtrubbel vid häktet i Göteborg

Denna form av underkläder, speciellt om den har en metallbåge, är inte välkommen innanför murarna...

Läser i DN att häktet i Göteborg inte vill att deras anställda ska ha behåar med metallbyglar utan sportbehå istället. Metallen ger utslag på metalldetektorn. Nu känner sej vissa av de "drabbade" kränkta. Följande saker slår mej vid läsande av denna "nyhet":

1) Hur kan man känna sej kränkt av att tvingas ha en viss typ av kläder på sej istället för nåt annat? I ett häkte är kanske inte en metallbåge det bästa att ha ifall de intagna skulle råka komma över just detta objekt. Vem är då kränkt? Jo, alla som jobbar där men framför allt de som drabbas av eventuella överfall eller får se den intagne lyckas med ett självmordsförsök pga denna metallbåge.

2) Hur kommer det sej att det behövs metalldetektorer ö h t på ett häkte? I rimlighetens namn borde de anställda stå över sådana dumheter som att fraternisera med de intagna mer än inlåsning, utfodring, koll genom luckorna och utsläpp. Vad får en anställd att smuggla in saker till de intagna? I en perfekt värld skulle det inte behövas metalldetektorer på häkten eller liknande. Men det är inte en perfekt värld och så länge folk klagar på såna här triviala dumheter kommer vi inte att uppnå den världen heller.

3) Min tredje reflektion är en kombination av de två ovan. Om man känner sej kränkt över att behöva byta underkläder på en arbetsplats där risken för insmuggling av potentiellt farliga saker för både intagna och anställda är stor har man nog valt fel yrke. Vill man inte att det ska pipa när man går in väljer man kläder utan metall.

4) Jag hade inte tänkt skriva nåt om detta först för det tilltalade endast mitt elaka jag, som ville skriva nåt mer vågat och dumt, men så kom jag på säkerhetsaspekten och hela den där biten.

...men denna är eftersom den inte har några större koncentrationer av metaller.

Ska man känna sej smickrad?

Jag stod där i kön till kassan i Hemköp, nyklippt och relativt ren i övrigt också, nyrakad var jag också. Noterade lite i ögonvrån ett par framför mej medan jag tittade genom vad jag skulle betala för. Jag tittade till på dom. Hennes blick var vänlig. Hans blick på mej var den typiska för killar som är kära i sin tjej och nu sett en möjlig rival. Han tog ett fastare grepp om sin tjej som tydligen hade tittat åt mitt håll tidigare för jag tyckte mej känna igen henne från tidigare i affären.

Han hade inget att frukta från mej men det kunde inte han veta. Dels var tjejen upptagen, jag sysslar inte med förhållandeuppbrott, och dels verkade hon lite för ung, bara dryga 20-talet år hade hon levt på den här planeten. Så frågan är om jag ska känna mej smickrad över att ha fått en kille att se på mej som en potentiell rival. Jag känner mej åtminstone smickrad över det blotta faktumet att ha påverkat en tjej på så vis att hennes kille blivit arg. Hoppas jag inte orsakade nån fnurra på tråden mellan dom.

Det har alltid varit mitt problem, att jag aldrig tycks ha haft någon dragningskraft på kvinnor. De tycks bara se mej som en kompis eller en i mängden. Om det är min feghet, mitt skämtsamma yttre eller min blotta uppenbarelse vet jag inte. Men just nu känner jag mej stolt över denna lilla händelse. Den karamellen tänker jag suga på ett tag.

Bildsöndag

Vi får se om detta blir en tradition eller ej men jag gör ett försök att skapa en dylik. Lite bilder varje söndag ur mina egna gömmor. Håll till godo, gott folk!

Skorsten, moln och snöigt tak. Precis vad man inte vill se utomhus nu, eller hur?

Zimmermanns backe i Skurup. Bilden tagen från söder. Från toppen har man en fantastisk vy över hela Skurup och mot norr över Romeleåsen. 

Solen går upp i sydöst över Malung.

Hopfgarten, Österrike, som det såg ut i maj 1990.

Det var allt för den här gången. Väl mött i morgon för mer "normala" inlägg.

Mystisk cirkel kanske inte så mystisk

Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen mitt i Östersjön (se bild ovan). Den är nästan 90 meter i diameter och nästan helt täckt med bottenslam. Till formen liknar den faktiskt Millenium Falcon. En marinarkeolog som fått se bilderna tagna från området tror att det rör sej om en naturlig formation.

Det är också min tanke. Det rör sej antingen om resterna av ett postglacialt metoritnedslag eller nån rest från istidens slutskede då stora isblock kan ha fört med sej stenbumlingar som vid isens smältande kan ha vidrört botten så att såna här märken har uppstått. Frågan är då när denna formation bildades. Meteoritnedslagstanken ligger mej närmast för närvarande. Men det får en eventuell närmare undersökning visa vad det är för en formation.

För några år sen återgav jag en hypotes om ett möjligt ursprung till Ragnarök-berättelsen i det fornnordiska eposet Eddan, den del som kallas Havamal (den höges talan eller sång på fornnordiska). Den hypotesen, ursprungligen uttänkt av geografen Ulf Erlingsson, handlade om att en meteorit eller komet ska ha slagit ner i Östersjön med omnejd för kanske 3000 år sen och givit upphov till berättelserna om Ragnarök i Norden och om t ex Phaeton och hans slarviga körande med solvagnen i Grekland. Slå upp den senare berättelsen på Google eller Wikipedia. Det tar för lång tid att återberätta det här och nu, framför allt som jag redan en gång har berättat det här. I korthet handlar Erlingssons hypotes om att Völvans skrift, den sektion av Havamal som specifikt nämner Ragnarök, egentligen inte är en apokalyptisk berättelse om framtiden utan en varning om att något har hänt och det kan hända igen. Det kommer det nog att göra, även om det verkar ske alltmera sällan numera.

Vi har alla våra kors att bära - eller inte...

När man väntar sej att nästa religiösa dumhet ska inträffa i USAs bibelbälte så sker det i Sverige, utanför vårt bibelbälte dessutom. I Hassela, Hälsingland, har ett 30 meter högt kors satts upp på ett berg. Bortsett från det uppenbara, att korset kommer att vara en veritabel blixtmagnet, är det mest skrämmande att folk med tro behöver ett 30 meter högt kors för att hålla tron vid liv och försöka få andra att tro samtidigt. Men jag antar att det är naturligt att man behöver nåt konkret som håller ens fantasier vid liv.

Intressant att det behövdes en kran för att sätta korset på plats. Varför kom det ingen gudomlig hjälp?

England gör det igen

I senaste fotbolls-VM såg Englands Robert Green till att USA fick med sej en poäng från matchen lagen emellan. Nu, i U17-VM i samma sport, dabbade man sej igen när man lät Canadas målvakt promenera upp mot mittlinjen och skjuta iväg ett långskott som sen GÅR I MÅL!!!

Se bara här: