Om att sola

Det pågår just nu en debatt på SVT Debatt om att sola. Tänkte bara säga min mening lite kort. Behöver man verkligen grilla sej i solen? Det är väl meningen att maten ska grillas? Vi är väl inga kannibaler?

Mjau

Sveriges äldsta katt har hittats, uppger TT via DN. De menar förstås att man har hittat de arkeologiska spåren efter den hittills första förekomsten av katt i Sverige. Detta exemplar har daterats till ca 400-200 f v t. Tidigare trodde man att katterna spreds när Romarriket stod på sin höjdpunkt. Men nu får man alltså skriva om tamkattens historia. Vi har ju bedrivit handel med andra länder och regioner långt innan romarna kom in i bilden så katter har säkert kommit med hem till Norden långt innan dess. Problemet är ju att kattens ben är så små och tidens tand är svår mot smådjurs skelett. Det är alltså en lycklig slump att benen efter denna katt, från Rasbo i Uppland, fanns kvar så arkeologerna kunde hitta dom.

Så mjau på alla katter. Ni har tydligen inte så mycket romerskt i er som man skulle kunna tro. En bra tanke eftersom romarna förstörde mycket av det Europa som skulle ha kunnat utvecklats mycket snabbare om de inte hade vuxit sej så starka.

Plugga igen klimathålet, tack!

Nu menar de gröna i Tyskland att sexleksaker kan vara farliga för ens hälsa. Det finns farliga mjukgörande medel i vissa av dom som kan bidra till diabetes, fetma och annat. Det viktiga ordet här är KAN. Det innebär i praktiken att man inte har tillräckligt på fötterna för sina påståenden annat än att det finns en potentiell risk för dessa sjukdomar och problem. Det innebär samtidigt att man inte behöver bli drabbad bara för att man använder en dildo regelbundet. Jag antar att man inom kort vill kunna hävda att de är miljöfarliga också.

Här i Sverige höjer nu Allan Larsson sin stämma för att få upp klimatdiskussionen på agendan igen. Den har varit lidande av de senaste årens händelser, anser han. Global Utmaning heter den tankesmedja (läs: lobbyverksamhet) han är med i och han menar att man i hela världen bör kunna enas om priset på koldioxid. Lycka till, säger jag. Om ett juridiskt bindande avtal ska kunna komma till stånd i den här frågan bör det egentligen handla om priset på grodor som kommer ur politikernas munnar. Det priset bör kunna vara ett kilopris.

Varför envisas politikerna med detta tjafs om koldioxid hela tiden? Det är varken bevisat att AGW-tanken stämmer eller att handeln med utsläppsrätter skulle ha någon inverkan på vare sej miljön eller utvecklingen i de fattiga länderna. Tvärtom gör denna ekofascism att utvecklingsländernas respektive utveckling går trögt jämfört med de länder man vill komma ikapp. Kanske man också skulle kunna kalla det ekokolonialism eftersom man precis som förr utnyttjar de fattigare länderna samtidigt som man själv skaffar sej ett miljömässigt rent samvete.

Är politiken så full av prestige och maktfullkomlighet parad med en ovilja att se verkligheten för vad den är (Kejsarens nya kläder, någon?) att de inte vill, eller kan, se hur det egentligen står till i världen? Att miljöförstöringen, nedskräpningen och oljeutsläppen är saker vi bör ta upp istället för pseudovetenskapliga hyss? Att det är viktigare att vi stoppar förstörandet av våtmarker och skogar än att handla med en gas som i atmosfären är så försumbar att extra tillförsel från oss är en droppe i havet, såväl bildligt som bokstavligt, en gas som dessutom är livsviktig för alla plantor och alger på jorden? Dessutom har EU idag röstat emot tuffare utsläppsminskningar. Hör du det, Allan Larsson? Man är inte lika intresserad av den här frågan längre. Frågan är när politikerna ska försiktigt lägga ifrån sej klimatdebatten och låtsas som om det aldrig hänt.

Nej, ta istället en sån här liten leksak, som den i bilden ovan, leta upp ett hål från vilket all denna klimatsörja pyser ut ur och plugga igen det!

Behåtrubbel vid häktet i Göteborg

Denna form av underkläder, speciellt om den har en metallbåge, är inte välkommen innanför murarna...

Läser i DN att häktet i Göteborg inte vill att deras anställda ska ha behåar med metallbyglar utan sportbehå istället. Metallen ger utslag på metalldetektorn. Nu känner sej vissa av de "drabbade" kränkta. Följande saker slår mej vid läsande av denna "nyhet":

1) Hur kan man känna sej kränkt av att tvingas ha en viss typ av kläder på sej istället för nåt annat? I ett häkte är kanske inte en metallbåge det bästa att ha ifall de intagna skulle råka komma över just detta objekt. Vem är då kränkt? Jo, alla som jobbar där men framför allt de som drabbas av eventuella överfall eller får se den intagne lyckas med ett självmordsförsök pga denna metallbåge.

2) Hur kommer det sej att det behövs metalldetektorer ö h t på ett häkte? I rimlighetens namn borde de anställda stå över sådana dumheter som att fraternisera med de intagna mer än inlåsning, utfodring, koll genom luckorna och utsläpp. Vad får en anställd att smuggla in saker till de intagna? I en perfekt värld skulle det inte behövas metalldetektorer på häkten eller liknande. Men det är inte en perfekt värld och så länge folk klagar på såna här triviala dumheter kommer vi inte att uppnå den världen heller.

3) Min tredje reflektion är en kombination av de två ovan. Om man känner sej kränkt över att behöva byta underkläder på en arbetsplats där risken för insmuggling av potentiellt farliga saker för både intagna och anställda är stor har man nog valt fel yrke. Vill man inte att det ska pipa när man går in väljer man kläder utan metall.

4) Jag hade inte tänkt skriva nåt om detta först för det tilltalade endast mitt elaka jag, som ville skriva nåt mer vågat och dumt, men så kom jag på säkerhetsaspekten och hela den där biten.

...men denna är eftersom den inte har några större koncentrationer av metaller.

Ska man känna sej smickrad?

Jag stod där i kön till kassan i Hemköp, nyklippt och relativt ren i övrigt också, nyrakad var jag också. Noterade lite i ögonvrån ett par framför mej medan jag tittade genom vad jag skulle betala för. Jag tittade till på dom. Hennes blick var vänlig. Hans blick på mej var den typiska för killar som är kära i sin tjej och nu sett en möjlig rival. Han tog ett fastare grepp om sin tjej som tydligen hade tittat åt mitt håll tidigare för jag tyckte mej känna igen henne från tidigare i affären.

Han hade inget att frukta från mej men det kunde inte han veta. Dels var tjejen upptagen, jag sysslar inte med förhållandeuppbrott, och dels verkade hon lite för ung, bara dryga 20-talet år hade hon levt på den här planeten. Så frågan är om jag ska känna mej smickrad över att ha fått en kille att se på mej som en potentiell rival. Jag känner mej åtminstone smickrad över det blotta faktumet att ha påverkat en tjej på så vis att hennes kille blivit arg. Hoppas jag inte orsakade nån fnurra på tråden mellan dom.

Det har alltid varit mitt problem, att jag aldrig tycks ha haft någon dragningskraft på kvinnor. De tycks bara se mej som en kompis eller en i mängden. Om det är min feghet, mitt skämtsamma yttre eller min blotta uppenbarelse vet jag inte. Men just nu känner jag mej stolt över denna lilla händelse. Den karamellen tänker jag suga på ett tag.

Bildsöndag

Vi får se om detta blir en tradition eller ej men jag gör ett försök att skapa en dylik. Lite bilder varje söndag ur mina egna gömmor. Håll till godo, gott folk!

Skorsten, moln och snöigt tak. Precis vad man inte vill se utomhus nu, eller hur?

Zimmermanns backe i Skurup. Bilden tagen från söder. Från toppen har man en fantastisk vy över hela Skurup och mot norr över Romeleåsen. 

Solen går upp i sydöst över Malung.

Hopfgarten, Österrike, som det såg ut i maj 1990.

Det var allt för den här gången. Väl mött i morgon för mer "normala" inlägg.

Mystisk cirkel kanske inte så mystisk

Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen mitt i Östersjön (se bild ovan). Den är nästan 90 meter i diameter och nästan helt täckt med bottenslam. Till formen liknar den faktiskt Millenium Falcon. En marinarkeolog som fått se bilderna tagna från området tror att det rör sej om en naturlig formation.

Det är också min tanke. Det rör sej antingen om resterna av ett postglacialt metoritnedslag eller nån rest från istidens slutskede då stora isblock kan ha fört med sej stenbumlingar som vid isens smältande kan ha vidrört botten så att såna här märken har uppstått. Frågan är då när denna formation bildades. Meteoritnedslagstanken ligger mej närmast för närvarande. Men det får en eventuell närmare undersökning visa vad det är för en formation.

För några år sen återgav jag en hypotes om ett möjligt ursprung till Ragnarök-berättelsen i det fornnordiska eposet Eddan, den del som kallas Havamal (den höges talan eller sång på fornnordiska). Den hypotesen, ursprungligen uttänkt av geografen Ulf Erlingsson, handlade om att en meteorit eller komet ska ha slagit ner i Östersjön med omnejd för kanske 3000 år sen och givit upphov till berättelserna om Ragnarök i Norden och om t ex Phaeton och hans slarviga körande med solvagnen i Grekland. Slå upp den senare berättelsen på Google eller Wikipedia. Det tar för lång tid att återberätta det här och nu, framför allt som jag redan en gång har berättat det här. I korthet handlar Erlingssons hypotes om att Völvans skrift, den sektion av Havamal som specifikt nämner Ragnarök, egentligen inte är en apokalyptisk berättelse om framtiden utan en varning om att något har hänt och det kan hända igen. Det kommer det nog att göra, även om det verkar ske alltmera sällan numera.

Vi har alla våra kors att bära - eller inte...

När man väntar sej att nästa religiösa dumhet ska inträffa i USAs bibelbälte så sker det i Sverige, utanför vårt bibelbälte dessutom. I Hassela, Hälsingland, har ett 30 meter högt kors satts upp på ett berg. Bortsett från det uppenbara, att korset kommer att vara en veritabel blixtmagnet, är det mest skrämmande att folk med tro behöver ett 30 meter högt kors för att hålla tron vid liv och försöka få andra att tro samtidigt. Men jag antar att det är naturligt att man behöver nåt konkret som håller ens fantasier vid liv.

Intressant att det behövdes en kran för att sätta korset på plats. Varför kom det ingen gudomlig hjälp?

England gör det igen

I senaste fotbolls-VM såg Englands Robert Green till att USA fick med sej en poäng från matchen lagen emellan. Nu, i U17-VM i samma sport, dabbade man sej igen när man lät Canadas målvakt promenera upp mot mittlinjen och skjuta iväg ett långskott som sen GÅR I MÅL!!!

Se bara här:

När började vi skämmas för våra kroppar?

Lång, kort, smal, tjock, stora och små extremiteter. Så har vi människor alltid sett ut. I våra dagar har en till dimension tillkommit, den att vi borde se ut på ett annat vis än det vi gör. Vi oroar oss över hur våra kroppar ser ut, ibland utan orsak. Fenomenet med osäkerhet inför sitt eget utseende har nog alltid funnits, åtminstone så länge vi har vi har varit människor. Men det är framför allt i vår tid, sen kanske slutet av 1700-talet, som den närmast psykiskt ohälsosamma fixeringen vid våra kroppars form har existerat.

I slutet av 1700-talet hade man då precis avslutat den första smalhetshetsen med getingmidjor där man t o m var beredda att för kvinnor ta bort ett revben för att se så smala ut som möjligt. Den hetsen hade funnits sen 1500-talet men först under upplysningstiden hade tekniken för operationer utvecklats såpass att man vågade sej på såna ingrepp. Men att vara smal höll sen i sej under hela 1800-talet. Detta gällde främst kvinnor. Männens fåfänga på den här punkten kom långt senare. Mäns fåfänga handlade mer om hur skägget skulle se ut.

När det där med "strandkroppen" kom in i sammanhanget vet jag inte men i början av 1900-talet kunde man åtminstone se ut hur som helst när man tog sej ett dopp. Det förekom säkert kommentarer då också men de verkar inte ha varit så vanliga, förmodligen för att extrem fetma inte var lika vanlig då. För det verkar som om ju mer vi börjat hetsa för att vara smala desto fler feta får vi. Maten, stressen att hålla tider och bristen på rörlighet är stora faktorer här.

Hårlösa strandapor som ser normala ut. Bilden skamlöst lånad från annan blogg.

Det har fascinerat mej att vi är så tvångsmässiga när det gäller vårt eget utseende, framför allt när det gäller hur kroppen är formad. Samtidigt som det finns dom som totalt struntar i hur de ser ut. Frågan är då vilka som ser bäst ut i en neutral betraktares ögon? Smaken är förstås olika från person till person men vi är ändå rätt lika varann på en punkt gällande vad vi tycker om hos en annan person: symmetri. Vi gillar den sortens symmetri som bygger upp alla levande varelser. Två ögon, en näsa, en mun, ett någorlunda runt ansikte och en kropp som är formad ungefär som en typisk tvåbent varelse ska vara formad. Inte ens enormt feta människor avviker speciellt mycket från den formen, även om de tänjer på den tankekedjan en hel del.

Den sortens tvångsmässighet, att vi är fångna i symmetrins grepp, är inget problem. Problemet är att många ser sin egen symmetri som ett hinder. De vill ändra på sej. Med hjälp av plastikkirurgi tar de varje chans de får att ändra på sitt utseende. Varje gång jag ser en person som gjort ett rejält ingrepp på sin kropp (bröstförstoring, ansiktsrekonstruktion etc) tänker jag dels på The Sweets sång "Fox On The Run" där första versen verkar handla om just detta:

"I don't wanna know your name, 
´cos you don't look the same, 
you looked alright before"

men också på skräckexemplen Lolo Ferrari och Jocelyn Wildenstein. De har verkligen gett plastikkirurgin ett dåligt anseende. Ferrari tog sitt liv för 11 år sen och jag kan inte tänka mej att Wildenstein (hela den släkten verkar vara helt utflippad förresten) mår speciellt bra hon heller eftersom hon hela tiden låter kniven gå. Där tror jag att dåligt självförtroende har omsatts i ingrepp. Märk väl att jag inte anklagar kirurgerna på nåt vis. De gör bara vad kunden har bestämt.

Förutom detta med plastikkirurgi, som egentligen är en bra sak då man behöver det i många fall där ansiktet eller någon annan del av ens anatomi har skadats, så har vi det stora problemet med vikten. Sen vågen blev en allmängiltig del av folks hushåll har generationer av tonåringar och unga vuxna sett sej som tjocka när de egentligen inte är det. Vikthetsen har tagit sej otroligt dumma uttryck. Jag skulle tro att modellbranschen bär stor del av den skuldbördan med sitt krav på två meter långa störar utan något som sticker ut. Om jag fick komma med ett förslag som skulle förändra många människors liv så skulle det vara detta: SLÄNG UT VÅGEN!

Den här ska du hiva ut om du vill göra dej själv en god favör. Hur mycket eller lite du än väger så har det ingen större betydelse för hur du ser ut. Du kan vara smal som en pinne men pga muskler kan du ändå väga mer än tjockisen bredvid dej.

Vikten har ingen större betydelse för hur man ser ut. Det är ett annat mått som är viktigare och det är hur stort ens omfång är. Ta fram det gamla hederliga måttbandet, sätt det till ditt bröst, din midja och dina höfter. Mät sen hur stor du är där och jämför med din längd. Ta gärna ett extra mått över din mage också, gravida kvinnor behöver inte göra detta eftersom den magen inte räknas. Du bör vara högst lätt spolformad om det ska anses vara hälsosamt. Men sen ska man inte låta sej luras av att nån är smal som en pinne. Det innebär inte att man har mindre mått av dåligt fett i kroppen för det. Det fettet sitter i så fall invid inälvorna och det är svårare att få bort än om man bantar bort en stor mage.

Vi kan ju också diskutera maten tills vi alla faller ihop av trötthet och hunger. Principen är förstås att man ska röra på sej mycket, äta ofta och regelbundet och med små portioner varje gång. Rörelserna får dock inte vara monotona för då kan man slita ut sej vilket då leder till att man förfelat alla ambitioner att få den sortens kropp man vill ha. Sen undrar jag också om inte mycket av hetsen kring utseendet beror på någon form av kemisk obalans. Äter man kanske helt fel mat? Kanske är man på fel väg med sitt psyke? Har vissa fel sorts arbete och kanske behöver dessa ombyte i karriären? Svåra frågor men de behöver nog ställas, i alla fall till de som ser sej själva som fula när de inte är det. Det kanske sitter inuti kroppen det där problemet, i hjärnan. Titta där så löser sej nog mångas problem.

Jag skäms inte själv för min egen kropp, som är rätt så spolformad. Magen vill jag förstås bli av med för den börjar kännas rätt tung när jag går. Jag håller den numera i schack medelst träning och promenader så snart ska den väl börja försvinna. Jag har inte hållit på med träningen så länge men tålamod har jag. Vad gäller utseende hos andra är det som följer: jag gillar tjejer som ser lite halvmulliga ut. Pinnar och stickor är inte direkt nåt jag vänder mej om efter. Det handlar inte om något annat än hur min hjärna är präglad. Jag går efter hur lyckliga de ser ut att vara och ofta sammanfaller detta med att de är lite mjuka i kroppen med runda former. Man kan säga att jag håller på formerna...

Mycket bra skrivet av Henrik Alexandersson om SD

Nu har Sverigedemokraterna avslöjats för vad de egentligen är, de är isolationister. Det innebär att man hellre stänger in sej i sitt eget land och låtsas som det regnar inför det som händer ute i världen. Ett både farligt och lönlöst förhållningssätt i längden. Henrik Alexandersson visar på hur SDs EU-kritik inte är nåt annat än just missriktad opportunistisk isolationism när han pekar på hur SD försöker göra Schengenarbetet till en kampanjfråga. Allt detta i den förmenta "svenskhetens" namn. Den där svenskheten som aldrig har funnits annat än i romantikers vilda fantasier. Samma sorts fantasier som ledde till Tysklands, Italiens, Jugoslaviens, Ungerns, Tjeckoslovakiens och många andra länders bildande från ca 1850 och framåt.

Ja, jag talar om igen om nationalism, denna av mej så hatade form av samordning av folk och fä. Men åter till Alexanderssons inlägg. Han har också rätt i att de etablerade partierna blundar alldeles för hårt inför SDs försök att blanda bort korten. De stora partierna ser hellre att man håller sej väl med EUs byråkrati än kritiserar dess struktur och felaktigheter. Man borde alltså bemöta och ta ner SD på jorden i en helnelson snarare än att cirkla runt dom. För det handlar inte om att Schengen är ett dåligt sätt att få hit en massa dagdrivare utan om att Schengen borde utvecklas till ett fullfjädrat redskap i kampen mot knark och sexhandel. Om vi fått in dessa problem borde den fria rörligheten kunna användas till att snabbt sprida kunskapen om dessa oegentligheters rörelser inom unionen.

För övrigt är inte tiggeri nåt större problem på våra gator. Problemet på våra gator är att de inte rena nog. Rensa upp allt skräp så kan ni eventuellt återkomma då.

Tillägg: Läs även detta som ytterligare torde genera SD-anhängare i och med att de verkar hysa uppfattningen att CIA ska ha rätten att föra bort och döda andra länders medborgare om dessa tros vara terrorister. SD skulle alltså stödja uppfattningen att Sverige inte har rätt att hävda sina egna gränser. Hur var det nu med svenskheten?

Sarkozy gör en bra sak gällande kärnkraften

Jag är ingen större beundrare av Nicolas Sarkozy, Frankrikes president om nu nån skulle missat det, men nu har han gjort en bra sak. Han har nämligen lovat fortsätta sitt lands satsning på kärnkraft. En miljard euro ska plöjas ner i en modernisering och nybyggnation av atomkraften. Det behövs lite modernt tänkande mitt i allt detta bakåtsträvande bronsålderstänkande som framför allt vindkraftsivrarna står för. T o m ett annat av mina "hatobjekt" inom energi- och klimatfrågorna, Andreas Carlgren, verkar tycka att en fortsatt kärnkraftssatsning är bättre än nedläggning.

Det är nu dags att sluta se på atomkraften som energins gossen Ruda. Tjernobyl var resultatet av ett misslyckat till stora delar osanktionerat experiment, Harrisburg var bara en incident utan större efterverkningar och Fukushima en naturkatastrof vars efterverkningar hade kunnat undvikas om högre murar hade byggts mot havet och kraftverket varit placerat längre inåt landet.

Förresten verkar det som om det en gång i tiden hette bara atomkraft i svenskan men när motståndet växte sej starkare kom ordet kärn- att bli vanligare, framför allt p g a ordet kärnvapen. Ordet atomkraft finns i SAOB men inte kärnkraft, som däremot finns i SAOL. Nu beror det på att ordet kärnkraft inte var etablerat när SAOB hade kommit fram till ordet kärna. Uppslagsordet kärna är skrivet där 1939 och då var inte ordet kärnkraft skapat i svenskan. Jag skulle tippa att ordet kärnkraft, likt många andra ord inom detta fält är skapat på 1950-talet eller nästa decennium, då det blev vanligt att "översätta" finare ord till svenska. Atomkraft är belagt från 1876 eftersom man redan då visste vilka krafter man kunde frigöra vid antingen fission eller fusion av atomkärnor. Tanken bakom motståndet är ju förstås ordet kärna som blev det ord man "hatade". Man hatar det för att man tycker att ordet kraft i koppling med vad det innebär inom vapenfältet är skrämmande. Kärnkraft är följaktligen motståndarnas ord för verksamheten, atomkraft är tillskyndarnas och vetenskapens ord. Således kommer jag att luta mej emot ordet atomkraft.

Ett onödigt inlägg

Jag tänkte bara skriva ett sånt där onödigt inlägg för att bättra på statistiken över antalet inlägg jag skrivit här. Hittills har jag med detta skrivit 1185 inlägg. Det är ungefär samma tanke som denna sida. Eller som denna bild:

Bilden föreställer en gräddsnipa på en kontorsstol. Totalt ointressant och tillför nog bara tillfredsställelse för dom som tycker sånt här vetande är kul. Om det blir nåt mer skrivet idag från min sida, väl mött då i så fall.

Tips på en bra systemkamera för amatörer

Min ekonomi är inte den bästa men jag tänker ändå göra ett försök att köpa mej en systemkamera. Jag tänker lista de saker jag vill kunna fotografera, vad kameran får kosta och sen får ni experter tala om för mej vilken sorts kamera jag bör skaffa.


Jag vill alltså kunna fota följande saker utan större problem:


Blommor och insekter i närbild

Enskilda människor i enklare modellfotografering

Tåg och spårvagnar i rörelse

Människor i rörelse

Landskap


Den får kosta högst 5000 kr, mer tror jag mej inte kunna spara ihop till på ca ett år. Jag kanske kan få ihop ytterligare en tusenlapp om jag snålar på maten, vilket ändå behövs med tanke på att jag äter för mycket.


Vad tror ni? Vilken typ av kamera får jag för de pengarna och önskemålen?

-----------------------
Min nuvarande kamera är en vanlig liten enkel kamera, en Nikon Coolpix L14 som visserligen klarar av allt detta men jag vill kunna byta objektiv ibland och den digitala zoomen är faktiskt rätt irriterande eftersom allt blir så skakigt utan stativ.

Fildelningen går nog inte att rucka på så lätt

DN återger undersökningsresultat som enligt dom tyder på att ungdomar hellre lockas att strömma musiken mot betalning än att fildela den. Det tror jag faktiskt inte mycket på. Det kanske stämmer hos vissa ungdomar men inte alla, långt ifrån alla. Hos vuxna är det nog inte så. Vi som varit med ett tag (ca 30 år och mer) kommer ihåg känslan av att plocka bland LP-skivorna i affärerna. Den tekniken liksom CD är kanske på utdöende men det beror nog mer på den ekonomiska aspekten än att ungdomar strömmar musik. Man får komma ihåg att det inte är unga människor som sitter på pengarna i det här samhället utan lite äldre. Vi äldre vill ha nåt vi kan ta fram och spela när och hur vi vill. Dagens mjäkiga apparater med minihögtalare och överförstärkt ljud i själva musikspåret är inget för oss. Förhoppningsvis finns det yngre människor som gillar kvalitet i ljudet såväl som i musiken.

För mej som har erfarenhet av fildelning ända sen Napsters dagar är det nog en mer hållbar lösning med mp3 och AAC om man inte vill ha skivor. Egentligen håller jag inte på med fildelning så mycket numera för det verkar ta så lång tid innan det blir klart. Det verkar ju som om allt som är "inne" för tillfället får all bandbredd. Jag har dessutom allt jag behöver redan men tänker göra mej av med mina skivor för de tar bara upp plats där hemma. Innan Copyswede förstår allt nöje för oss hoppas jag kunna köpa en extern hårddisk till ett bra pris och lägga ALL min musik jag har på på den. Sen får den alternera mellan alla datorer jag kommer i kontakt med. Samma med de filmsnuttar jag själv filmat på först min hund Aurora innan hon dog och nu på den katt min mamma har. 

Även om ungdomarna mot min förmodan skulle vara de som avgör hur fildelningen utvecklas är jag tämligen säker på att den finns kvar långt efter att både CDn och Spotify försvunnit. Åtminstone i nån form. Jag vet inte hur mycket matnyttigt offentligt material inom diverse vetenskapliga discipliner jag fått tag på via fildelningen. Så det så!