Jag kommer dagligen i kontakt med människor som beklagar sej och klagar på allt och alla. I många fall har de faktiskt rätt i sin kritik av vissa aspekter i vårt samhälle för dessa saker är inte bra alls. Diskussionerna med dessa människor kommer ofta in på den ekonomiska situationen, vilken ofta är ett resultat av att de är deltagare i ett stort socialt experiment, fas 3 (vilket är något jag inte riktigt har grepp om, det gäller också
A-kassan, så om nån kan vara snäll att förklara det på ett sätt som inte har med Wikipedia att göra skulle jag vara tacksam), och de som är med i detta spyr nästan alltid galla över det.
Så mycket av deras situation har jag förstått att det verkar väldigt förnedrande för en människa i 50-60-årsåldern att behöva stå med mössan i hand för att få ett bidrag för ett praktikjobb som knappt ger nåt tillbaka och som bara gläder de som utnyttjar statistiken rörande arbetstillfällen på sitt eget sätt, dvs de politiker som skapat systemet. Visserligen är det bra att de som är något äldre får nåt att göra men de ska ha en ersättning som matchar det jobb de utför också.
Nu skulle jag vilja inflika lite annan kritik rörande arbetspolitiken som förts de senaste 30 åren, kanske ännu längre. Det rör sej om satsningen på ungdomar. De ska INTE ha jobb om de är under 25 år. De som vill och får ett utan problem hör förstås inte hit men som större grupp bör inte folk under 25 år vara så aktiva i arbetslivet. De ska leva livet, studera eller ha nån form av praktik. Den politik som förs nu där ungdomar ska slussas in i arbetslivet är helt fel, framför allt för unga människor. Det är förstås först och främst en fråga om individer. En del kan gå direkt från plugget till jobb, andra behöver en längre period däremellan.
Nu över till klimatdebatten,
om det numera är någon som är intresserad av den, där inte mycket händer.
Miljöpartiet försöker hela tiden blåsa liv i den men det är lönlöst faktiskt. Vare sej man tror på klimatdravlet eller ej har luften gått ur hela debatten. För mej som vill ha en koncentration på riktiga och mer trängande frågor är detta en bra utveckling. Men det har sina risker. Greenpeace och andra organisationer som mer eller mindre spårat ur sen de tappade spåret ca 1990 får nu chansen att fortsätta sin underliga verksamhet utan större uppmärksamhet. De skickar ut
isbjörnsfilmer titt som tätt trots att det är konstaterat att isbjörnarna inte bryr sej ett vitten om vilket väder som dominerar där uppe i Arktis.
Förresten bor inte isbjörnarna i Arktis, från vilka området fått sitt namn, utan de bor i vid skogskanterna och på tundran söder om isen. Det är bara på vintern de rör sej vid isranden, då för att fånga säl. Märk väl att jag skrev att Arktis fått sitt namn från björnen. Arktis betyder björnens område, det kommer av grekiska arktos som betyder björn. Så vad som händer i Arktis berör egentligen inte isbjörnen. Det är bara dumma aktivister som tror att den lider av lite smältande is.
Mer okunskap i ämnet avslöjas här när en enkät visar att vanligt folk inte har så stor koll på klimat- och energifrågorna som man skulle kunna tro.
Men så är Sverige beskaffat idag. Är det inte arbete eller klimatdravel så är det immigrations- och integrationslarv, eller förfalskade mynt med skymfande av knugen. Verkligen ett Sverige i tiden...
"
Demokrati bygger på tre principer: Samvetet, yttrandefriheten och förståndet och att inte ställa krav på de två förstnämnda."
