Vi är alla objekt

Subjekt-verb-objekt. Så fick vi lära oss i skolan att svenskan är uppbyggd i sin grundform. Jag äter äpplet, jag skriver bok osv. Idag tänker jag koncentrera mej på objektet. I det här fallet en annons för en deodorant som förbjöds i Storbritannien för den ansågs objektifiera kvinnor. En av modellerna i reklamen, en känd modell vid namn Lucy Pinder (se bilden nedan), ansågs vara för vågad och vara ett exempel på hur kvinnor objektifieras i reklamen.

Än män då? Blir inte vi män objektifierade i reklam? Jo då, det har hänt att sån reklam har fällts för att man tyckt att det varit för vågat. Det förändrar dock ingenting i upplägget hos det här inlägget. Det handlar om simpel biologi. Jag tänker inte gå in för mycket på den moralpanik som får samhällets vakthundar att skrika "utnyttjande av kvinnor" så fort lite hud visas i en reklamannons. Dock kan jag säga som så att skulle det varit en kalkon som tog ut en människa ur ugnen skulle alla skratta för då räknas det som humor. Men lite kurvor (vilket de flesta kvinnor faktiskt har!) är tydligen inte tillåtet. Det här samhället, det västerländska alltså, har utvecklats till ett enögt, hycklande och trångsynt samhälle som vill att alla ska se samma saker, göra samma saker och framför allt, tycka och säga samma saker. Det gäller Sverige i lika hög grad som Storbritannien.

Saken är alltså den att vi är biologiska varelser och det första vi gör när vi träffar någon är att kolla in hans/hennes kropp. Lyssna på vad han/hon har att säga kommer direkt efter det men även det är en biologisk sak. Att älska någons sinne är även det biologiskt och ett sätt att objektifiera denna någon. Vi sätter en stämpel på alla vi möter, en för varje person, utifrån vårt första intryck av denna person. Att utnyttja detta för egen vinning är inte fel, vare sej vi talar om Lucy Pinder eller herr Bengtsson i grannskapets största bil, för det handlar om att göra ett intryck på andra människor. Den som inte gör ett tillräckligt intryck på andra finns inte.

Censorer som granskar reklamannonser bör inte befatta sej med termer som förnedring av kön eller objektifiering. Förnedring av kvinnor är det dock att förneka dom chansen att se bra ut. Samma sak gäller män. Att se till att barn och beroende vuxna utsätts för reklam med tobak och alkohol liksom att man inte utsätter människor för dubbelmoral borde vara viktigare. Annonsen ovan visar i mitt tycke inget som förnedrar kvinnor eller fördummar män för att de tittar på en snygg kvinna. Tvärtom visar det på en subtil humor. Den som inte ser humorn i bilden ovan bör inte gå ut alls. Han/hon bör stanna inne och hålla käften!

Sen att det kanske inte är tillrådligt att låta Ms Pinder vara så lättklädd av hänsyn till eventuella brännskador hör inte hit.




"What is left of your dream?
Just the words on your stone
A man who learned how to teach
Then forgot how to learn"

Kvinnliga fotografer förr i tiden

Det är på modet att tala om kvinnors betydelse i den här världen. Därför tänkte jag slå ett slag för en yrkeskategori som det sällan talas högt om numera, ens bland feminister, nämligen fotograf. Hört talas om någon av följande personer, Ida Häckner eller Hulda Nyberg? Nu har jag det i alla fall. Den förstnämnda kom från en relativt välbärgad och liberalt sinnad familj (efternamn Andersson) som kunde kosta på sina barn utbildningar och ett av dessa barn, Ida, valde då att bli fotograf. Hon tog sej namnet Häckner efter platsen hon och systrarna växte upp på, Häckenäs i Rogslösa, Östergötland.

De fick svårt att klara ekonomin eftersom alla systrarna var egensinniga individualister som inte ansåg sej behöva nån att leva med. Men naturligtvis när det skrivs om Ida Häckner och hennes systrar gör Åsa Linderborg på Aftonbladet stor affär av deras svårigheter i livet bland alla männen. De behövde förstås till slut varandra och flyttade ihop men jag tror inte det berodde på motstånd från männen utan för att människor behöver varandra för att överleva. Överlevnadsinstinkten är starkare än mycket annat hos oss levande varelser.

Jag skriver inte detta för att förhärliga eller ens lyfta fram kvinnors insatser på bekostnad av männens dito, snarare vill jag peka på vad enskilda individer gör/gjorde oavsett kön eller annan tillhörighet.

Jag vill mena att det förtryck som grasserade gentemot kvinnor från mäns sida före 1921 mestadels berodde på  svaga personer som inte ville se sin position i samhället underminerad. Därför förtryckte man kvinnor och förnekade dom den plats de med rätta skulle ha. Problemet är att när väl kvinnor fick plats nöjde sej vissa inte med detta utan ville ha mer. Det ledde då fram till dagens tokerier med kvinnochauvinism. Något direkt förtryck från oss män förekommer inte längre i den civiliserade världen. Det vågar vi inte för vi är själva förtryckta, av Makten som ställer sej på chauvinisternas sida. Bäst på att förtrycka kvinnor idag är - kvinnor...

Visste ni förresten att när kvinnor fick rösträtt i Sverige 1921 var det inte alla män som hade det? Det dröjde ytterligare två år innan män som inte gjort lumpen ännu också fick rösträtt. Varför görs det inte så stor affär av detta faktum? Det är ju minoriteternas tidevarv. Sätt igång och klaga bara!


"- Är detta en fråga?
- Ja, om detta är ett svar."

Flicksemlor - den politiska korrektheten slår till igen

"Det är synd att Helmersson är så blind att han inte ser att detta är en bestraffning av helt oskyldiga individer, som inte har nån del i att flickor inte får gå i skolan i tredje världen eller att kvinnor inte får arbeta - mestadels gäller detta också tredje världen. Konstigt nog är det dom med makt och inflytande som känner sej som mest diskriminerade. Eller hur Tiina Rosenberg, Gudrun Schyman etc?"

Så skrev jag nyss i kommentarsfältet på DNs sida där en krönikör, Erik Helmerson (jag stavade hans namn fel i kommentaren, sånt händer) yttrat sej i bästa toffelhjältestil om incidenten på Gotland där flickorna den 8 mars fick semlor (se mitt inlägg om detta) medan pojkarna bestraffades för att de var just pojkar och endast fick fil och knäckebröd. Helmerson beklagar sej över att vi bloggare kritiserar detta och drar upp alla orättvisor som utövas mot kvinnor i världen men i och med detta flyttande av målet (en vanlig teknik för att blanda bort korten i en debatt) glömmer han bort att man inte kan jämföra folk i tredje världen med folk i Sverige eller nåt annat utvecklat land. Vi är alla individer och som sådana bör vi behandlas därefter. Att klumpa ihop oss efter genus eller nåt annat är bara ännu ett sätt att bevara en hegemoni som är ärvd efter 1900-talets fascistiska och kvasikommunistiska ideal.

Istället för att bestraffa pojkar och män för nåt som vi aldrig har gjort (att slå någon, vare sej det är en man eller en kvinna har inget med genusdebatten att göra utan är enbart ett svepskäl för att diskriminera män och tysta de kvinnor som händelsevis vill se våldet som ett psykologiskt, biologiskt och sociologiskt istället för ett genusproblem) bör vi se på de länder och områden där diskriminering är tillåten och aktivt praktiseras, inte bara mot flickor utan även pojkar i fundamentalismens namn. På tal om fundamentalism, det är något som i högsta grad präglar den svenska genusdebatten. Den existerar och lurar i bakgrunden hos inte minst de debattörer som i feminismens namn tillåts breda ut sej i DN, SVD, Aftonbladet med flera drakar.

De debattörer som hela tiden kriminaliserar oss män och vill se oss som skyldiga till vad som än händer i samhället ser jag som parasiter och fascister. De missbrukar yttrandefriheten och förstör för alla goda individer i samhället. De utnyttjar våldsstatistiken till sin egen fördel och har lyckats göra våld i hemmet till en genusfråga. Istället för att som en äkta sociolog eller psykiater skulle göra, att ta reda på varför man slår sin äkta hälft, pekar dessa "experter" ut det hela som ett genusproblem och att vi män automatiskt är födda att vara skyldiga.

De är genusdebattens motsvarighet till klimathotarna inom klimatdebatten och skivbolagens representanter inom upphovsrättsdebatten. Nog sagt om detta. Ut och köp semlor nu och tänk inte på dumheter som vissa vill pådyvla oss. Våren är på gång och solens strålar ska väl tvinga bort allt dumt som gömts i snön.