Politiska ideologier för dumskallar

Tänk dej att du inte kan nånting om politik, inte vill lära dej nånting heller, men likväl går du och röstar därför att alla andra omkring dej gör det. Du väljer då ett parti vars åsikter stämmer överens med dina, i alla fall på ytan. Då och då får du under valdebatter och möten höra att det och det partiet agerar i samklang med de ideologier, gemensamma tankegångar, som en gång startade just det parti du gillar allra mest. Då kan det vara bra att veta om detta påstående verkligen är sant eller ej. Följer de sin respektive ideologiska bakgrund?

Troligen kommer du som ointresserad inte att ta till dej nåt av detta, och de som verkligen kan sina ideologier kan detta inlägg tyckas vara trist skåpmat, men jag skriver det i alla fall. Inget av de partier som finns representerade i vårt parlament följer sina ideologiska grunder. Man kan faktiskt undra om det finns ett enda parti som följer den ideologiska grund som lagts fram åt dagens politiker att gå på.

Den mest uppenbara ideologin som folk kommer på idag är kommunismen, så som den beskrevs av Karl Marx för 160 år sen. Märk väl att Marx själv inte var någon anhängare av den här ideologin. Han beskrev den som ett faktum utifall att arbetarna i Tyskland inte fick som de ville. Men det behövde inte hända, om alla samhällsskikt blev rättvisare. Som ideologi är dock kommunism väldigt svår att uppnå. Det handlar om att först upprätta en diktatur, sen se till att alla tillgångar och råvaror sprids ut till alla i samhället, så kallad kollektivism. Allt i samhället ska ägas gemensamt, enligt kommunismen. På sikt avskaffar staten sej själv i ett kommunistiskt samhälle.

Problemet här är att vi människor av naturen är hagalna och gärna vill äga nåt för egen del, nåt som ingen annan får ha när just jag har det. Tanken på gemensamt ägande är faktiskt ganska främmande för många som är vana vid att ha en del saker för sej själva utan att behöva dela den saken med andra så där utan vidare. Hittills har också de som försökt leva den kommunistiska modellen misslyckats därför att det stupat på det faktum att ledare alltid kommer fram och vill bestämma agendan.

En politisk ideologi som samtidigt är en ekonomisk teori är socialismen, närbesläktad med kommunismen men som skiljer sej från denna på ett antal punkter. Till exempel tillåts privat ägande, under förutsättning att andra får tillgång till dessa saker, inom vissa grenar av socialismen. En privat sektor är tillåten, men bara som komplement till den offentliga, och den förordas framför allt inom socialdemokratin som också föredrar blandekonomi istället för planekonomi. Socialism fungerar nog inte bättre i verkligheten än kommunism men blir sällan till diktaturer, i gengäld drabbas ofta såna samhällen som följer socialistiskt svårare av ekonomiska kriser. Staten ska vara stark hela tiden för att kunna garantera att samhället frodas. Istället för kollektivism förordas kooperativ bland många olika inriktningar.

Konservatism är egentligen mer en filosofi och ett brett sätt att se på allt inom politisk ideologi än en politisk ideologi per se. Men ordet har kommit att beskriva ett alternativ till de ovan nämnda ideologierna där man helst vill bevara det invanda, det gamla och traditionella. Det traditionella är just vad konservativa vill bevara, ofta på bekostnad av stora delar av samhället. Det ska stå envar fritt att äga vad man vill och göra vad man vill samt säga vad man vill. Mer än någon annan ideologi är konservatismen indelad i många underavdelningar. Hur staten ska se ut är helt beroende på vilken inriktning av konservatism som styr agendan. Men många inriktningar föredrar en stark stat, med undantag av vissa delar av den amerikanska konservatismen, som har närmast kommunistiska drag med en så liten stat som möjligt och kollektivism på schemat.

Liberalism är en ideologi som utgår från individen och varje individs enskilda rättigheter. Till skillnad från många andra ideologier är liberalismen för en så liten stat som möjligt. En speciell form av liberalism, libertarianism, ser till och med att staten endast ska ha en så kallad nattväktarfunktion, där staten endast ska kunna gå in och hjälpa till i nödsituationer. Privat äganderätt är en del av rättigheterna, liksom demokratibegreppet och rätten att få göra sin röst hörd. Liberalismen växte fram bland alla de som kritiserade enväldet under 1700-talets frihetstänkande och var den ledande tanken bakom samtliga franska revolutionerna åren 1789, 1830 och 1848.

Det här var några av de vanligaste politiska ideologierna som våra folkvalda lutar sej emot. Men är det verkligen så att våra politiker och deras partier står för det jag skrivit här? Jag vet inte tillräckligt mycket om det här för att säga rätt ut huruvida de följer sina ideologier, men så mycket kan jag säga att partierna följer inte de ideologiska riktlinjer speciellt mycket. Folkpartiet Liberalerna kallar man sej men deras förslag att göra skolan statlig igen är inte äkta liberalism eftersom man ju inom riktig liberalism vill ha en så svag stat som möjligt, däremot är det ett exempel på vad som kallas socialliberalism. Liberalism med ett statligt skyddsnät skulle man kunna säga.

Det är väl inte så lätt att följa grunderna alla gånger men att säga att man följer dom när man egentligen inte gör det är inte hederligt faktiskt. Men realpolitik handlar inte om hederlighet utan om att vinna valen och behålla makten. Ska vi gå efter vad politikerna säger eller efter vad som står i partiprogrammet? Vilket vi än väljer blir vi grundlurade. Men vi låter oss luras hela tiden. Det är väl så spelet är upplagt. Ideologierna spelar ingen större roll längre. Det är viktigare att de som vill bli omvalda ska bli det också. Gamla mossiga ord betyder inget...



"The man is a bad influence on the students"