onsdag 9 februari 2011

Vår värld är en sliten värld

Eller kanske en värld på väg att slitas itu. Det är en värld där terrorism från såväl "privat" som statligt håll på nåt vis hyllas i pressen, där rop på demokrati ignoreras av de diktatorer som fortfarande finns kvar, där brott mot mänskligheten får begås i segregationismens namn utan att det svenska rättsväsendet känner den minsta oro inför den svallvåg den skapat världen över. Segregationen jag talar om är förstås den genusianerna skapat för att skuldbelägga allt vi män gör, oavsett om vi överträder några lagar och regler eller ej. Att de pådrivande i målet mot Julian Assange, Claes Borgström och Marianne Ny, är nollor som bara vill förhärliga sej själva och sin "sekt" som de kallar feminism framstår allt mer. Att de fått så framstående positioner i det svenska samhället tyder enbart på att de är ute efter en sak, nämligen det jag pratat om en längre tid på min blogg, MAKT. Som en del säger: Världen är anpassningsbar, även då den inte stämmer överens med kartan.

Och, världen fortsätter att slitas itu eftersom vi inte tycks kunna enas om nånting. En snabb titt runt på nätet avslöjar att klimatdravlet fortsätter trots att alla fyra hjulen i AGW-hypotesens gamla skraltiga kärra åkt av och att åsnan som drar vagnen uppfört sej just som en åsna och vikt av från vägen för länge sen.

Men, så här har det förstås varit i alla tider på sätt och vis. Problemet är att fjantarna har mer att säga till om nu för tiden eftersom de till skillnad från sina föräldrar och deras föräldrar har tillgång till makt. Det är ett av problemen med alltför mycket demokrati, något man får acceptera förstås. Jag förordar frihet att yttra sej och så mycken demokrati som bara tänkas kan men också en förmåga att kunna tänka efter lite och se vad för konsekvenser ens yttranden får för verkligheten omkring en. Frihet under ansvar är en stående paroll som i dagens samhälle tyvärr i politikers och andra professionella tyckares händer håller på att bli en klyscha. Har man inget vettigt att säga men ändå tycker om att prata ska man inte hindras från att prata men då ska man prata om nåt annat än det man just nu pratar om. Det borde vara en tumregel att när man bevisligen är bortgjord i ett visst ämne borde man gå vidare till ett annat.

Det gäller framför allt Al Gore, Claes Borgström och liknande figurer. Den is de har gett sej ut på är väldigt tunn. De bör hålla sej till saker de har förstånd för. DET är frihet under ansvar! Att främja sin egen plånbok eller höja sin trovärdighet för att få mer influenser i maktsfären genom att tala om saker som inte direkt hör ihop med verkligheten anser jag inte höra ihop med demokrati eller yttrandefrihet. För verkligheten är den att vår planet struntar i oss och vad vi gör. Det vi gör gör vi mot oss själva och vår omedelbara omgivning.

Vi bloggare kan ge oss på olika ämnen eller vara specifika just för att vi inte är professionella tyckare. De flesta av oss gör detta på vår fritid eller så är det en del av vårt liv men vi är ändå oavlönade. För egen del skriver jag enbart om det jag har förstånd för. Kanske jag har fel i vissa enskilda ämnen eller om vissa delelement i ett visst ämne men i sakfrågorna och den generella ideologin bakom har jag aldrig fel. Såpass arrogant kan jag kosta på mej att vara.

Populära inlägg