Jag tänker ta upp ett antal objekt från bronsåldern som jag anser vara av speciell vikt för sin tid. Förmodligen finns det fortfarande en massa oupptäckta saker där ute.
Det bästa exemplet på vad bronsåldersmänniskor i Europa kunde åstadkomma är himmelsskivan från Nebra i Tyskland, som hittades av skattjägare 1999. Det är en bronsskiva, med guldtäckta områden som liknar månen i olika faser samt diverse stjärnbilder, som möjligen varit uppsatt på en träram. Tennet i bronsskivan verkar vara från Cornwall, guldet från nånstans i Karpaterna, medan kopparn är från Bischofshofen i Österrike. Inte nog med att himmelsskivan visar på att folk för 3600 år sen hade full koll på himmeln, de hade ganska intensiv handel ledde till att den här skivan gjordes.
Slitaget visar på att skivan användes ganska länge och flera saker har lagts till på den under lång tid innan den slutligen begravdes tillsammans med några svärd och andra objekt.
 |
| Himmelsskivan från Nebra. |
En annan fin skapelse från bronsåldern är Trundholmsvagnen, en bronshäst som drar en stor guldbeprydd bronsskiva på en vagn. Trundholm ligger i norra delen av Sjælland, Danmark, och vagnen hittades 1902 då man plöjde upp en mosse. Skivan, som är förgylld enbart på ena sidan, är 25 cm i diameter och är fylld med olika symboler som har med solens rörelser på himlen att göra. Den har tydligen haft stor betydelse under perioden ca 1350 fvt ända tills den lades i en sjö.
 |
| Trundholmsvagnen. |
Några av de mest udda objekten från bronsåldern är de stora guldhattarna som hittats i södra Tyskland och centrala Frankrike, och som är från tiden runt 1200-800 fvt. De är rätt stora, den från Ezelsdorf-Buch är 88 cm hög. Även här är det fråga om astronomiska symboler. Hattarna är gjorda av band som lötts samman och de berättar om himmelska fenomen, framför allt solens rörelser. Förmodligen för att man ska veta när och hur de religiösa ceremonierna ska utföras. De verkar ha begravts noga och försiktigt i högar någon gång runt 500 fvt.
 | |
| Guldhatt från Avanton, Frankrike. |
1985 hittades en stor samling bronssköldar i Fröslunda, nära Kålland vid Vänern i Västergötland. 14 stycken sköldar inalles med en säreget tunn hamring, mindre än en centimeter för var och en av dom. Helt klart var det frågan om ceremoniella sköldar. De är för tunna för att ha använts i strid. De är tillverkade i den allra sista skälvande delen av bronsåldern, ca 700-500 fvt.
De är av typen Herzsprung, en tysk beteckning för ceremonisköldar som möjligtvis kan ha varit uppsatta vid en religiös plats eller så har de burits i procession till en viss plats. Hur det än gick till när de användes så begravdes de till slut i en sjö som med tiden torkade ut och blev till åkermark. Med tanke på platsens namn där sköldarna lades ner kan man tänka sej att det var till guden Frej (Frö) man offrade sköldarna.
 |
| Rekonstruerad version av en av sköldarna från Fröslunda. |
Det som är gemensamt för alla dessa objekt är att de lades ner i sjöar eller begravdes i högar när sämre tider kom. En inte alltför vild gissning är att de lades ner vid ungefär samma tid, ca 500-400 fvt, då det blev överlag kallare och fuktigare efter flera sekler av relativt bra väder. Möjligen kan sjukdomar ha spelat in. Situationen har en samtida beskrivning ifrån Grekland och Mindre Asien där dokument talar om sämre väder och sjukdomar vilket lett till att vissa dragit ut på härnadståg. Allt detta kulminerar med kelterna och makedonierna som på varsitt håll erövrar stora delar av den då kända världen. Senare kommer romarna och tar över deras erövringar, men det är en annan historia...
"Våra förfäder kom norrifrån över havet"
