Historiehörnan: Den stora glömskan

Nu är vi inne i år 2014. Vi har kommit ytterligare en bit från forntiden, som många av oss historieintresserade vill komma åt. Men det är inte lätt att göra det för det har hänt så mycket genom åren som fått oss som folk att glömma stora delar av vår historia. Det är alltså inte fråga om historieförfalskning. Långt ifrån. Det är snarare en fråga om historieglömska, medveten sådan. Vi skulle glömma vårt förflutna och även om det inte helt lyckades så lyckades de styrande med sitt uppsåt att få oss att glömma grunden i den gamla kulturen. Så till den milda grad att vi måste ta till gissningar för att överhuvudtaget få ett grepp om tiden före år 1200.

Som det arkeologiska materialet visar var de nordiska samhällena ingen enhetlig kultur, även om de starkt liknade varandra över ganska stora avstånd, från nuvarande Danmark i söder till mellersta Norge i norr. Även nuvarande Polen, Baltikum och norra Tyskland kan inbegripas i denna sfär, den som kallas den germanska av historiker fastän detta egentligen är en felaktig term. Germaner var romarnas missuppfattning av sina omedelbara grannars benämning av vissa grupperingar som bebodde området kring Rhen och Mosel för ca 2000 år sen. Faktum är att gallerna kallade sina grannar germaner för att det ordet på galliska betyder störande grannar.

Romarna hade ett ord germanus, som betyder grodd, ursprung eller skott, men detta ord är ganska svårt att applicera på de folk som bodde norr om romarna. Det skulle vara väldigt konstigt för ett folk att bli kallade groddar eller ursprung. Speciellt som romarna såg germanerna som om de vore nåt farligt och skrämmande. I vilket fall som helst, allt våra förfäder norr om Alperna och ännu mer, norr om Östersjön, stod för skulle glömmas när kristendomen fick fäste här.

Vi skulle glömma bort stora delar av vårt förflutna. Religionen, kulturen och det övergripande sättet att tänka på skulle bytas ut. Den glömskan har fortsatt ända in i våra dagar och varje nytt sätt att tänka har inneburit vi har glömt ytterligare en del av det förflutna. För oss som gillar att rota i det förgångna är det sorgligt förstås. Jag kan förstå dom som vill gå vidare och då dra ett streck över det förgångna, men att helt radera det från rullorna är fel väg att gå.

Det är faktiskt tur att vi har nåt kvar att gå på. Med detta sagt verkar det som om de som fick sin historia i det närmaste utraderad för ca 1000 år sen även de raderade ut de som kom före dom. Detta kan jag säga för vi har väldigt lite kunskap om perioden före 200-talet. Från 200-talet finns åtminstone legender och vissa enstaka platser som det berättas legender om, men innan dess verkar det som om personer och berättelser har medvetet glömts bort. Kan det ha med utvandringen från Norden till kontinenten att göra? Det är arkeologiskt bevisat att stora populationer lämnade Skandinavien kring vår tideräknings början och nådde Polen och norra Tyskland för att därifrån sprida ut sej över kontinenten och blanda sej med andra människor på vägen tills dess att de blev till det förbund som senare kom att kallas goter.

Det är faktiskt synd att vi glömmer så mycket av det gamla. Det skulle lära oss att inte begå så många misstag nu för tiden.


"You forgot my cooooooooooooooke!"