Människor har jag tagit rätt många foton på genom åren men det är mest för privat bruk. Det är kul att fota människor men det ger inte nåt egentligen eftersom många av dom jag omger mej med inte vill bli fotade. Det är ok för de är kompisar och såna ska man inte driva för långt vad gäller fotografering. Någon porträttfotograf blir jag nog inte. Fast ett och annat foto blir det väl.
Det jag har tagit flest foton av genom åren är moln. Det upptäcker jag nu när jag går igenom mitt fotoarkiv. Det beror på att väderfenomen är ännu ett av mina intressen och har så varit ända sen jag var väldigt liten. Det är moln i alla former och storlekar, mörka såväl som ljusa. Tyvärr har jag hittills inte lyckats fånga en blixt på bild. Jag ger dock inte upp hoppet. Orsaken till det är att det förekommit allt färre åskväder här där jag bor de senaste tio åren. Blir det en fuktig, någorlunda varm sommar här kanske jag får chansen.
Vi får väl se vad sommaren har i sitt sköte. Blixtar och fler tåg kan vi ju hoppas på i framtiden. Jag har sen jag köpte min Canon förra året försökt lära mej mer om fotograferingsteknik, vinklar och annat. Så här sitter en typ som tänker utveckla sin typ av fotografi. Blixtar och dunder, magiska under, helst utan människor i gyllene skor. Det är vad jag söker.
"Jag kände på mig att mina föräldrar hatade mig. Mina badleksaker var en radio och en brödrost!"
