Skattskrivningen vid Jesus födelse

Jag har precis avslutat läsningen av Dick Harrisons inlägg på sin blogg om Quirinius, den man som anordnade den lokala skattskrivningen i Judéen ca år 6-9  e v t. Det är en intressant, om än kort, läsning om en man som var ansvarig för en genomgång av vilka som kunde beskattas i den här delen av Romarriket för ganska så precis 2000 år sen. Hunnen så långt i resonemanget kommer en av kommentatorerna med en länk till en skrift som påpekar att Augustus själv gav order om tre skattskrivningar under sin tid som kejsare. 28 f v t, 8 f v t samt 14 e v t. Den som ägde rum i Judéen år 6-9 e v t var lokal, de andra gällde hela Romarriket och endast de som romerska medborgare.

Den här skriftens författare Anders Brogren vill mena dels att förekomsten av dessa tre skattskrivningar gör det möjligt att placera in Jesu födelse inom ramen för det som beskrivs i Nya testamentet, framför allt då Lukas samt dels att en skärva av marmor skulle bevisa förekomsten av staden, eller byn, Nasaret vid tiden för vår tideräknings början. Marmorflisan är från 300-400-talet och beskriver romerska familjer som bosatte sej i Galiléen (där Nasaret idag ligger). En av familjerna som nämns på skärvan bodde i Nasaret vid den tid som skärvan beskriver. Det tolkar Brogren som ett bevis för att Nasaret var bebott vid vår tideräknings början. Vi återkommer till Nasaret och fokuserar nu på skattskrivningarna.

Den förstnämnda året faller bort eftersom det då var relativt lugnt i provinsen Syrien och även om det inte står hur gammal Jesus var i evangelierna (om vi utgår ifrån att han ö h t existerat i den gestalt som beskrivs) så tror jag inte att folk hade följt en man som var över 60 år utan vidare. Inget ont om äldre personer men folk 40-årsåldern har större förmåga att aktivt få folk med sej, liksom att man nog inte lyssnar speciellt noga på unga hetsporrar. Den andra, år 8 f v t, sammanföll lokala och provinsiella folkräkningar med varandra, de utfördes med 14 års mellanrum för att man skulle kunna se vad som ändrats ekonomiskt och demografiskt, och det är den här skattskrivningen Brogren pekar ut som mest passande som födelseår för Jesus. Han pekar på en konjunktion av Jupiter och Saturnus som ägde rum detta år.

Möjligen kan det vara så att Lukas, skrivaren av det evangelium, som ligger längst från händelsernas centrum av alla i och med att han var en grek som då och då följde Paulus på hans resor och den vägen hörde om allt, i väldigt tvättad form. Om det är som jag tror blev Lukas missledd av Paulus medvetet så att jesusgestalten separerades helt från allt som Paulus pratade om. Därför är det svårt att egentligen få ett grepp om vilken av dessa skattskrivningar det handlar om. Det kan t o m vara den allra sista under Augustus regeringstid, år 14 e v t.

Detta sista datum avskrivs tydligen utan vidare genomgång av alla. Föddes den man vi idag kallar Jesus år 14 stämmer det bättre överens med min beskrivning av en ung hetsporre av delvis grekisk börd som under upproren mot Pontius Pilatus i Jerusalem under åren 30-36 blev allvarligt sårad men lyckades fly och senare odlade en kult kring sej själv som ledare för en "fredlig" motståndsrörelse i många år i bakgrunden, ett motstånd som 40 år efter upproren exploderade i total revolt åren 66-70. Samtidigt hade vår hetsporre blivit äldre och visare, hans motstånd var nu genuint fredligt och han sågs därför som en förrädare och måste fly. Därför gömde han sej bland likasinnade i de områden vi idag kallar Turkiet där han predikade sitt budskap och odlade myten om guds son Jesus, den man han själv en gång var i mytologisk form. Han kryddade förstås det hela med en massa gemensamt religiöst stoff för att ge sin gestalt mer trovärdighet och tyngd. Sen dog han gammal och ledbruten på nåt okänt ställe och lät sina lärjungar och assistenter föra lögnerna vidare.

Vad gäller "min" Jesus kan han ha hittat på det där med Betlehem och Nasaret för att dels få en koppling till den mytiske kung David och hans egen koppling till den lilla staden i Judéen och dels få en koppling från ordet nasaré, en beteckning som på hebreiska betyder renlärig och som Brogren avfärdar på grundval av den marmorskärva från 300-talet han är så förtjust i. Men vad för bevis har vi får allt detta?

Saken är den att vi inget vet om den här tiden. De källor som nämner nåt alls är tysta om Josef och Maria, de nämner inget om varifrån folk kommer. Nu kan det helt enkelt bero på att vi inte har alla dokument kvar från någon av de olika skattskrivningarna och således är deras namn förlorade för all framtid. Men deras frånvaro i de dokument som finns är frapperande. Framför allt som det inte finns några säkra arkeologiska bevis för ett Nasaret före år 300, den tid då Brogrens marmorskärva blev tillverkad.

Saken är nog den att om vi ska få nån rätsida på problemet med mannen från Mellanöstern som var med att skapa en religion baserad på hans egna läror bör vi nog bortse från båda städerna. Han var nasaré, en renlärig, som med åren blev lite mer vidsynt men ändå fabulerade ihop en ny lära baserad på det han lärt sej och läst sej till. Hans efterföljare fortsatte sen fabulerandet ända tills det skrevs ner närmare 200 år efter han själv levt.

God jul!


"Kan du låna mej en tia, 
du, du, en, en femma?"