Som spårelement i atmosfären är koldioxid
en harmlös gas. Dess effekt på plantor är dock remarkabel. Ju mer det finns av denna gas i atmosfären desto bättre växer dom. För djur är det en annan femma. Koldioxiden kan inte bindas på rätt sätt i vårt blod utan blockerar snarare syretransporten i blodet, vilket leder till döden. Det fick alla sorters djur märka av i Kamerun vid sjön
Nyos 1986 när magmakammaren under sjön läckte ut mer koldioxid än vanligt. 1700 människor och över 3000 kreatur omkom då ca 300,000 ton läckte ut. Någon temperaturökning i området som en följd av utbrottet har förstås inte märkts.
Koldioxid har alltså i stort samma effekt på blodet som kolmonoxid. Lite ironiskt, att vi som är karbonbaserade varelser inte tål kol. Vanligt folk borde lära sej skillnaden mellan koldioxid i trånga utrymmen och i atmosfären. Det är samma gas men skillnaden ligger i koncentrationen. I atmosfären är koncentrationen så låg att den inte kan skada vårt blod. Det ska till oerhört mycket mer än de ca 0,04 % som atmosfären innehåller av koldioxid, även om vikten är försvarlig, flera hundra miljoner ton.
Med spårelement menas att koldioxid är en restprodukt av förbränning i nån form där syre är bränslet. Syre binds då till kol och bildar koldioxid. Efter en tid sönderfaller dessa två komponenter i sina respektive beståndsdelar varvid syret antingen binds i atmosfären eller med kisel och då bildar sand (kiseldioxid) medan kolet binds till andra komponenter, kanske svavel eller nåt annat skojigt i marken. Man kan säga att naturen gillar förändringar. Glöm nu inte bort att koldioxid är ofarligt i små mängder men i trånga utrymmen och med större mängder är det livsfarligt.
"
No amount of experimentation can ever prove me right; a single experiment can prove me wrong."
