Miljövänligt, vad finns det att vara vänlig emot?

Jag tänkte utvidga diskussionen från härom dagen då jag påpekade det felaktiga i att använda ordet miljö om  det som borde benämnas resurser. Jag vill nu föra in ordet natur i diskussionen och säga det att ordet natur har mer med detta att göra än vad miljö har. Miljö är, som någon kanske händelsevis minns, ett ord som betyder plats, placering på franska. Natur är också av latinskt ursprung och betyder ordagrant, det som är fött. Jag hade för något år sen en diskussion här på min blogg rörande ordet natur och kom då fram till att natur kunde beteckna allt som lever. Jag rörde väl till det en aning när jag skulle få fram mitt budskap men jag hoppas jag inte var för flummig.

Det är mindre flummigt att vara vänlig mot naturen, det födda, än mot miljön, platsen. Platsen i sej bryr sej inte om vad som sker i och på den. Däremot det som lever i och på den ogillar kanske det som sker. Men det är nåt vi inte vet så där rätt upp och ner. De som har problem med det vi gör ser vi direkt om de lider. Andra saker är mer subtila. Det flummiga i att tala om miljö är just det att en plats inte är nåt annat än just en plats.

Så vad finns det att vara vänlig emot? Vi förpestar luften med biobränsle, vi skrämmer fåglar och fladdermöss med vindkraftverk och lämnar stora sår i marken i vår jakt på bra bränsle och energi. Tungmetaller får släppas i det närmaste fritt ut i naturen. Samtidigt pågår en utsläppshandel med koldioxid som utarmar stora delar av vår ekonomi vilket verkligen kan sägas vara miljöfarligt, eftersom de skadar de platser vi bebor. Så vad har vi att vara vänliga emot?



"Där det går bra för mig, där har jag mitt hem."