Idag för 66 år sen detonerades atombomben med täcknamnet/smeknamnet Little Boy över den japanska staden Hiroshima. Tillsammans med en andra bomb den nionde augusti, den gången över Nagasaki, såg USA till att inte bara skrämma Japan till underkastelse. Man såg också till att visa för världen vilka krafter man hade till sitt förfogande. Flera tusen människor dödades, långt fler skadades och en hel stad raderades ut från planetens yta.
Den första bomben hade man detonerat i Nevadas öken den 17 juli samma år. Dessa tre skulle snart i det kalla krigets namn komma att definiera en era av ökande misstro mellan två olika läger. Jag skulle tro att den misstron fortfarande finns trots att Sovjetunionen föll samman 1991.
Atomens kraft ska användas för att ge oss energi, inte för att skrämmas med i krigssituationer. Det finns dom som hävdade att terrorbalansen med atomvapen i högsta hugg under det kalla krigets dagar var nödvändig men då kan man ju ställa sej frågan: var det kalla kriget nödvändigt? Måste all politik baseras på misstro gentemot "den andra sidan"? Eller var de bara rädda för varandra på grund av okunnighet?
