Vi behöver skämta och borde få skämta om allting

Komikern och debattören Pat Condell har det senaste året varit i blickfånget på Youtube, även om han inte märkts så mycket här i Sverige, främst för att han inte är verksam här (eftersom han är irländsk engelsman) men han har faktiskt kommenterat svenska förhållanden. Nu senast gick han till attack mot den lagstiftning som gör att i stort sett all sexuell aktivitet kan ses som våldtäkt (om man hårddrar det hela förstås!). I en video betitlad "Goodbye Sweden" gick han till hård attack mot denna lagändring. Nu hade han väl fått vissa aspekter av denna lag om bakfoten men i det stora hela var han på rätt spår. Här är videon:

Vidare har han i skarpa ordalag kritiserat islam och kristendom, men även judendom och andra religioner, och framför allt kallat de två förstnämnda för terroristreligioner. Något som han har både rätt och fel i men jag skriver inte nu för just detta utan för att jag vill stå upp för rätten att få skämta om precis vad eller vem jag vill, en sak som borde få gälla överallt. Här kommer Pat Condell in igen. Hans "An irish joke" handlar om just detta, att folk blir förolämpade av folk som blir förolämpade. Vissa tål tydligen inte att man skämtar om dom. Då blir Condell arg och känner sej förolämpad för att vissa blir förolämpade. Här är "An irish joke":

Märk väl att skämt om irländare är av samma typ som vi svenskar berättar om norrmännen och vice versa.

Vi borde få skämta om fransmän, ryssar, kineser, kristna, muslimer, judar, hinduer, fabriksarbetare, rika, fattiga, politiker och vad som helst sinsemellan utan att den politiska korrektheten eller nåt annat kommer i vägen och försöker anklaga oss för rasism eller nåt annat dumt, naivt och - faktiskt - fördomsfullt. De som känner sej förolämpade har förmodligen större fördomar än vi som berättar skämten. En elak jävel brukar skämta och drar sej inte för såna skämt som anses vara mindre rumsrena. Vi behöver skämta för många gånger gör vi det om saker som egentligen skrämmer oss, som vid en katastrof, och vi inte riktigt förstår oss på vad som hänt. Då behövs en sorts säkerhetsventil för att lätta på trycket. Alla minns väl skämten som dök upp efter en viss händelse, vilken som helst. Det är såna saker. Att då förhindra det är bara dumt och tyder på större fördomar hos den som vill stoppa skämten än den som berättar ett skämt.

Ta översvämningarna i Australien och Brasilien som ett exempel. Vem glömde stänga kranen? Om jag inte skulle få skämta om det vore jag inte normal. Det är mitt sätt att hantera något jag inte kan göra något åt. Vi sitter här uppe och kan skatta oss lyckliga att vi inte är dränkta av miljarder liter vatten. Då kan vi kosta på oss ett och annat skämt som för att lätta på trycket.

Jag vet vad ni tänker. Grova skämt om olika folkslag, yrken eller lyten är också nåt som borde få finnas, om inte annat för att de är en än större säkerhetsventil inför det vi inte förstår oss på. För mej är skämten, oavsett om de är tama eller grova, en inkörsport till förståelse av något. Man drar ett skämt, alla skrattar och sen berättar någon mer om bakgrunden till skämtet. Sen får alla mer insikt. Ett skämt är en ögon- och öronöppnare. Politisk korrekthet stänger ögon och öron så att man inte ska kunna uppleva hur den verkliga världen egentligen fungerar.