Religion som koncept är inbyggt automatiskt i oss människor så vi kommer inte undan det, hur vi än intalar oss själva att vi inte har någon religion (ateister) eller att vi vi har religion i högsta grad (teister). Bästa sättet att ignorera religionen är att uttala tvivel och skepticism kring om det finns en gudom att tillbedja eller ej (agnosticism). Den sista tankegången är enligt 1800-talsfilosofen Thomas Huxley den viktigaste maximen vi människor kan leva efter. Skepticism och tvivel är det viktigaste vi kan komma med.
Så varför blir då tvivlare sedda som förrädare? Varför hyllas de som skriver om förräderi som vore de hjältar som försvarat prinsessan mot draken? Är det verkligen så illa ställt med mänskligheten att vi fortfarande lever som man gjorde under häxprocessernas tid. Jakten på häxor började också den med att folk hyst tvivel, den gången kring kristendomen. En serie sjukdomar, inledd med Digerdöden, hade fått folk att tvivla på om det verkligen fanns en gud. Detta kunde inte tolereras från maktens håll och de häxprocesser som genomfördes, i en del länder ända fram till 1800-talet, var osedvanligt grymma.
Idag bränner vi inte folk som tvivlar på bål eller steglar dom. Vi brännmärker dom i tidningarna och ignorerar dom. Bevisen för en gud var väldigt svaga för 400 år sen men motbevisen kunde ignoreras genom att man skrämde folket tillbaka till tron. Idag hängs man ut som förrädare mot hela planeten genom den nya religionen, AGW-hypotesen. Bevisen för den är väldigt svaga och motbevisen hopar sej dag för dag. De troende har dock en fördel, nämligen att de har de styrande i ryggen. Med Maktens hjälp har altare byggts, offerdjuren förs varje dag till detta altare och till de magiska orden "Cap and trade", "koldioxid" och "global uppvärmning" offras vår civilisation bit för bit.
Det är en religion, en väldigt inskränkt sådan, och dess tillbedjare är väldigt måna om att de som inte tror antingen ska tystas eller förlöjligas. För döda dom får man inte (ännu!).
