Det är väl inte så vanligt att en som föddes många år efter deras storhetstid gillar deras musik, men så är det med mej. Jag gillar sån här musik. Bluesrock tilltalar mej, som tillsammans med progressiv rock och sydstatsrock ger mej en sån härlig känsla inombords. Bruce, Bakers och Claptons kombinerade kunskap om sina respektive instrument och förmågan att kommunicera genom sina instrument med sin publik är svårmatchad och deras skivor har egentligen inte överträffats av något band, vare sej före eller efter dom. Att kunna blanda in andra musikstilar och göra det oväntade gör också Cream till det band alla andra rockband ska jämföras med.
Nu har alltså Jack Bruce gått bort. Han kommer att bli saknad av alla som har med riktigt fantastisk musik att göra.
"I can walk down the street, there's no one there
Though the pavements are one huge crowd.
I can drive down the road; my eyes don't see,
Though my mind wants to cry out loud."
