Skräppost i lobbyismens namn

När någon skickar massutskick till en massa människors epostlådor, telefoner osv kallas det skräppost eller onödig reklam om det inte direkt har någon betydelse för mottagaren. Vad ska man då kalla detta som Pär Holmgren och en vindkraftslobbyist vid namn Linda Burenius Magnusson skrivit och fått insatt i en lång rad tidningar över hela landet? Det är samma "artikel" (läs: propagandaskrift!) överallt. De har bara bytt ut regionens namn och korrigerat några siffror så de passar till respektive plats. Det har redan uppmärksammats av Lena Krantz vid Stockholmsinitiativet.

Nästan varje kommentar till respektive artikel är svidande vidräkningar av Holmgrens och Burenius Magnussons påståenden. Det är intressant att en man som Pär Holmgren, som för några år sen sade sej vara beredd att vilja frångå de demokratiska principerna för att hans åsikter skulle få företräde, nu använder den demokratiska principen om yttrandefrihet till att spamma alla läsare i Sverige. Men är man opportunist så är man. Inte nog med detta, Holmgren och Burenius Magnusson påstår utan att ange några källor att det bästa man kan göra för att "hjälpa" klimatet är att köpa andelar i vindkraftsbolagen, då helst i de företag som hör till det kooperativ där Linda Burenius Magnusson jobbar.

Det där om att köpa andelar i ett vindkraftverk för att hjälpa nåt som inte behöver hjälp låter som avlatsbrev eller som prins Arjuna i Bhagavad-Gita som lindrade sitt samvete inför att döda släktingar genom meditation. Men jag tänker inte lindra nåt samvete eller köpa avlatsbrev eftersom jag inte ser nåt reellt hot mot klimatet och inte heller ser jag att eventuella hot löses genom att köpa andelar i vindkraft, som förstör mer av miljön än det påstås rädda. Vindkraftsflum betackar jag mej för...




"It's discouraging to think how many people are shocked by honesty and how few by deceit."