Att statuera exempel

SVT slog upp nyheten om en som åkte på motorhuven till en polisbil som nåt alldeles extraordinärt. Det handlade om en protest mot en utvisning som blev lite mer än polisen och protestanterna hade tänkt sej. Två lade sej på huven till en av civil polisbil som körde iväg där en av huvåkarna snart åkte av men en blev kvar. "Huvmannen" gavs flera gånger chansen att hoppa av, enligt den polis som körde. Det verkar som om båda parterna led av obotlig prestige, båda skulle vinna den här bataljen.

Ett antal saker kan man klandra såväl polisen som körde bilen och den huvåkande mannen för. De två viktigaste sakerna är: Varför körde polisen iväg med två personer på sin huv och varför lade sej dessa två protesterande på huven? Ville båda parter så gärna statuera exempel gentemot varandra att de var beredda att riskera liv och lem?

Prestige är ett tveeggat svärd, vilket denna incident klart illustrerar. Det är "skönt" att se att dumheten lever och frodas.



"Avund är den skugga framgången kastar"