En liten anekdot (repris)

Den 31 januari 2008 skrev jag detta på denna blogg:

"Nån gång i början av 80-talet, när jag bodde i Göteborg, var jag och min mamma en dag på Frölunda Torg för att handla. Där satt Ulf Lundell vid ett litet bord mitt ute på köpcentrets golv och sålde sin då nya bok. Vi gick fram för att se vad boken handlade om. Vad boken hette kommer jag inte ihåg nu men hjärta kan ha ingått i titeln. Min mamma tyckte sej inte ha råd varvid Lundell sa på sin karaktäristiska stockholmska: Scheel en, vet ja!

Hur det nu var köpte vi ingen bok, vad jag vet."

På ett annat ställe har jag skrivit detta:

"1981 bodde jag fortfarande i Göteborg och följde med morsan, storebror och mormor på hockey (Frölunda-Skellefteå). Jag var bara 7 år och när folk reste sej upp såg jag knappt nånting. Frölunda var totalt överlägset och gjorde mål på mål. Det kunde jag i alla fall trösta mej med. Efteråt frågade mormor oss, hon hade gravt nedsatt hörsel, varför folk hela tiden ropade efter "Arne Qvist". Hon undrade så varför de skanderade hans namn dessutom. Efter ett tag kom vi på att det var ordet "tvåsiffrigt" hon hade tolkat som ett namn.

En annan gång ville min bror ha en skiva i present med Magnus Uggla. Mormor gick ut och köpte en skiva med Paul Anka. När min bror frågade om varför hon köpte den skivan sa hon: "Men du ville ha en skiva med en fågel!"

Vad gäller ordet anekdot berättade jag en sådan på en kurs jag gick i Sälen 1998 och några dagar senare kom en tjej från den kursen fram till mej och frågade om jag kunde berätta fler ankedotter. Sen dess kallar jag dom för just det, ankedotter.



"Dagen har ögon, natten har öron"