Varför äkta demokrati inte bör vara en republik

Egentligen är rubriken missvisande men jag vill ha uppmärksamhet för det jag skriver. Jag vill ha äkta demokrati, som de flesta säkert önskar sej. Helst ska det innebära att folket har rätt att tycka till i samtliga frågor, antingen genom direkta folkomröstningar eller enkäter som sänds in till parlamentet så att ledamöterna där får ta ställning till det som folket vill ska hända. Representativ demokrati av den typ som vi har här i Sverige är gammaldags och bör på sikt fasas ut. Vi bör ha ett parlament som är lyhört för samtliga människors vilja och beslutar efter den viljan. Det finns dock problem, även med det sättet. Det största problemet är att så kallade "dumskallar" då får sina röster hörda. Vad som menas med det kan vi debattera tills vi blir blåa i plytet. Men låt oss ta en sak i taget.

Om nu var och en ska få sin röst hörd finns risken att obehagliga saker blir beslutade. Därför bör vi redan innan ett sånt demokratiskt samhälle skapas sätta gränser för vad som är demokratiskt och inte. Folk som tillhör extrema grupperingar med en önskan att avskaffa demokratin bör inte få göra sin röst hörd. Det innebär således att representanter för proletariatets diktatur och rasrenhetens land inte får vara med vid bordet när demokrati diskuteras. Religion bör inte heller få vara en maktfaktor, ej heller en del av politiken. Ytterligheterna ska alltså inte räknas in bland de demokratiska ideologierna. Det låter hårt men om demokrati ska få finnas måste sådana extremer bort. Den formen av fascism backar jag inte ifrån. Det jag kallar fascistisk demokrati, där extrema åsikter förbjuds. Utöver det vill jag inte förbjuda en enda åsikt. Antidemokratiska element ska inte få en chans att vara med i demokratiska diskussioner.

Så långt finns inget som talar om varför jag inte gillar republik som statsskick. Jag föredrar faktiskt monarki framför republik, av skäl jag kommer till nedan. Jag är dock inte speciellt reaktionär, i alla fall anser jag inte att jag är det. Monarkier är inte heller något jag är så där himla förtjust i, framför allt inte de som var legio i stora delar av världen under en lång tid av vår historia. Men där har många av monarkins kritiker i de flesta fall blandat ihop monarki med feodalsamhället. Under stora delar av medeltiden var just feodalismen det sätt som många länder (egentligen furstendömen och kejsardömen) styrdes på. Jag tänker inte gå in på vad feodalism innebär så om ni inte vet vad det är får ni slå upp det i en bok eller på Wikipedia. Den sortens monarki som ersatte feodalismen under renässansen var värre eftersom den i praktiken samlade all makt i ett rike kring några få män som ansåg sej kunna göra vad de ville.

Nej, den sortens monarki jag gillar är den vi har nu med statschefen som en maktlös representant för landet, en sorts PR-ambassadör som sprider glans och välvilja omkring sej. Men inte heller parlamentet ska ha för mycket enskild makt för då blir det som under senrenässansen i England där man gjorde uppror och diktatorn Cromwell kom till makten. Makten ska istället vara så utspridd som möjligt, gärna med flera kammare så att en fråga kan diskuteras ordentligt. Att ta bort tvåkammarsystemet här i Sverige var ett misstag. Det skulle ha behövts i dessa dagar då svåra frågor som IPRED och FRA hade kunnat skickas till flera instanser innan de fastslagits som lag. Utskotten som vi har nu är ju bara nån slags förberedande organ med syftet att rensa bort all kritik innan frågorna tas upp i parlamentet. De är inga äkta instanser utan ett sätt att komma undan obehagliga frågor.

En republik förutsätter att statschefen ska väljas för en viss period. Exemplen på hur presidenter missbrukat sin tid (listan på såna figurer är lååååååååååååååååååång!) och t o m sett till att ämbetet i vissa länder kan bli föremål för omval hur många gånger som helst (ärkenötet Chavez i Venezuela är ett sånt exempel) är många. Nej, statschefen ska vara maktlös och då är det egentligen ingen idé att han/hon ska kunna väljas. Då är en monarkisk statschef att föredra. Om däremot en republik innebär en maktlös president skulle det vara lika bra. Men vem vill vara president och maktlös i tider då presidenter får åka lyxflyg, äta fin mat och frottera sej med eliten inom ekonomi, industri och annat roligt? Republik är för mej synonymt med lyx, överdrifter, kvasidiktatur och maktmissbruk. De har tagit över rollen som kungarna hade förr. Man lär sej inte av historien, i alla fall inget annat än hur man ska missbruka sin ställning som ledare för ett land.

Så, tro inte att ni får nåt stöd av mej, mina kära republikaner. I alla fall inte om ni vill ha en statschef som leder landet efter ryskt, finskt, franskt eller amerikanskt sätt. Till sist önskar jag brudparet lycka till och jag hoppas att tronen blir besatt många gånger framöver.