Dags för lite djupare tankar, herr blogginnehavare!

Inte blogginnehavaren. Han ser inte så feminin ut i verkligheten.

 Under de sju år jag haft den här bloggen har det hänt många gånger att jag stannat upp för att tänka efter för att se hur jag har skrivit, vilka mina motiv har varit för att skriva som jag gjort, vad jag har haft för tankegångar vid ett visst tillfälle och så vidare. Mina motiv har hela tiden varit ädla, även om jag väldigt ofta varit naiv och/eller haft svårt att erkänna att jag haft fel. Jag erkänner numera mina fel och brister på kunskapsfronten, men har väldigt liten tolerans för andras fel och brister.

Jag har under hela mitt liv sett till att känna till det som är viktigt för mej att veta. Sån där korvstoppning som gör att man vinner tipsrundor och Vi i femman tappade jag lusten för när jag gick i just femman. Vad ska man kunna sånt för när ingen vill använda det man kan? Så i något självupptagen ton brukar jag säga "det jag inte vet är inte värt att veta". Min kunskapssamling handlar således mer om att veta saker som kan användas när någon efterfrågar det, inte annars. Tipsrundor går jag bara för motionen numera. Skulle jag svara rätt är det ingen bekräftelse, snarare en bonus.

Jag har upptäckt att jag är en ganska god skribent, och om jag bara har tålamodet att göra lite efterforskningar här och var skulle det nog gå att skriva längre inlägg, av samma typ som Tanja Bergkvist. Hon har en förmåga att spotta ur sej ord så att man får känslan av att hon går omkring med en roman i skallen varje dag. Det är kanske därför hon så sällan skriver på sin blogg, det kan ibland gå månader mellan inläggen. Hennes "romaner" måste nog genomgå en korrekturläsning innan hon sätter det på pränt. Intressant läsning är det dock, även om matematik aldrig varit min starka sida.

Det har blivit några såna långa från min sida med, då det har rört sej om mitt favoritämne, historia med lite arkeologi inbäddat. Ibland får jag en knäpp och skriver långa haranger om andra ämnen också, speciellt om jag känner för att få fram ett visst budskap. Religion, fotografi, politik och klimatfrågan kan ibland få mej att spy ur mej långa inlägg.

Jag får ofta stå oemotsagd. Om det beror på att jag är dålig på att göra reklam för mej själv, om folk undviker mej av olika skäl, om jag alltid har rätt eller om det är svårt att kommentera via Disqus vet jag inte, men det är sällan någon kommenterar det jag gör. Det funderar jag över då och då, men det är inget som gör mej sömnlös direkt. Jag står inte och faller med några få kommentarer. Det vore dock roligt att få nån form av respons.

Jag tänker inte göra några ändringar, bara fortsätta som förut. Om det är något jag är bra på så är det att fortsätta i samma spår. Så jag gör som tåget, fortsätter längs spåret. Om någon vill kommentera något stannar jag vid nästa station.



"Active kindness"

Vem läser bloggar?

Jag skriver här minst en gång om dagen sen en tid tillbaka och försöker att inte repetera mej för mycket. Det kan väl upplevas som lite tjatigt när jag går igång med saker som jag ältat flera gånger förut men jag hittar alltid nån ny infallsvinkel. Ibland får jag också svar på mina inlägg, framför allt om jag länkat till nån artikel i nån av de stora tidningarna. De flesta håller med mej, några gör det inte och några få verkar inte ha förstått nåt av det jag skrivit om.

Så långt är det ganska klart att de som läser min blogg är såna som även läser de artiklar jag också fastnar för. Men jag ser dessutom på besöksstatistiken att de som läser min blogg inte alltid hittar hit genom artiklarna utan de har kanske sett länkar till det jag skrivit på andras bloggar. Frågan jag ställer mej blir då: vem läser bloggar? Det är en rätt intressant fråga faktiskt för man får ofta höra från offentligt håll att man tycker att vi bloggare är obehagliga och en del vill även tona ner vår betydelse genom att säga att vi är ointressanta. Men då kan man ju fråga sej varför så många hänvisar till oss och varför så många politiker och journalister själva bloggar.

Jag återgår till den mer neutrala delen av frågan. Vem läser bloggar? Vad är det för en typ av människa som går in på t ex min och läser det jag har att säga? Hur många återkommer till en och samma blogg? Det skulle vara kul om någon svarade här och talade om för mej vad som attraherar hos oss bloggare.