Barn av vår tid

Nej, jag tänker inte recensera Nationalteaterns rockskiva från 1977, även om stora delar av dess budskap passar in, såväl på mitt inläggs natur som på vår samtid. Jag tänker istället prata om rasism, riktig rasism, det som handlar om uppfattningen att man hör till en gruppering med människor som är förmer än andra, baserat främst på utseendet och/eller kulturell utveckling. Under 1800-talet var alla i stort sett det, inklusive Abraham Lincoln och Fredrika Bremer, för att bara nämna några som idag anses som hjältar i kampen för mänsklig fred och frihet.

Att de var emot slaveriet är en annan sak, som inte har med saken att göra. Att tycka att en grupp människor är underlägsen en annan behöver inte betyda att man vill ha dessa underlägsna som fångar och slavar. Såväl Lincoln som Bremer ville att de svarta skulle återbördas till Afrika. Liberia grundades på detta på denna tanke och var i början en succé. Att det senare spårade ur är inte Lincolns eller någon annan amerikansk politikers fel, utan helt enkelt så att den mänskliga naturen innehåller element som gör att vissa vill bestämma över andra.

Tro inte att vi är bättre i vår tid. Det är inbyggt att tycka att man själv och de sina är förmer än andra. En fullt naturlig känsla, en bieffekt av samhörigheten. Det är när man agerar utifrån denna känsla och drar nytta av den på andra gruppers bekostnad som det blir fel. Ett perverst, riktigt snuskigt sjukt exempel på hur fel rasismen slår när man har ett sånt synsätt är Belgiens behandling av Kongo. Rättare sagt, kung Leopold II som personligen lät sitt folk köra med folken i detta land hur som helst. Mellan 2 och 15 miljoner människor dog som en följd av Leopolds personliga engagemang i Kongo.

På samma sätt är inbördeskriget i Rwanda 1994 en rasistisk aktion, när hutuer grymt mördade tutsier för att de förra ansåg sej vara förmer än de senare. En syn som de hade ärvt från just belgare, engelsmän och tyskar. Det är bara vi som inte ser den rasistiska dimensionen här. Vi är så upptagna av att se oss själva som rasister att vi inte ser att andra också är det. Det var rasismen som fick japanerna att uppföra sej som de gjorde under åren 1900-1945, stärkta först av det lyckade kriget mot Ryssland åren 1904-05, följt av annekteringen av Korea, samt det riktiga startandet av Andra världskriget 1931 då man trots stora protester anföll Kina.

Det var rasismen som fick Pakistan att se Östpakistan som sitt lydrike. Att de i denna del inte ville tillhöra Pakistan utan ville ha en egen stat tog pakistanierna som styrde ingen hänsyn till. Det skulle krävas ett inbördeskrig, en mastodontorkan år 1971 som tog en miljon människors liv samt en hungersnöd innan folket i Pakistan fattade att folket i öst ville ha en egen nation, en nation som föddes senare samma år som orkanen, nämligen Bangladesh.

Nu kanske någon invänder att jag letar igenom historien efter historier som passar in på beskrivningen av hur rasismen ser ut enligt mina ögon, men för mej är rasism en fråga om herravälde med folk som tar makten över såna de ser ner på och är grogrunden för fascism. Rasism behöver inte nödvändigtvis vara en fråga om hudfärg. Det kan lika gärna vara en annan kulturell yttring. Ordet ras betyder allra tidigast folkslag och syftar på att någon hör till ett annat folk. Någon mer betydelse lades inte in i ordet. Det var folk under 1700-talet som började använda ordet mer aktivt och följande sekels människor tog fasta på ordet och började dela in människor i raser efter deras hudfärg och generella utseende.

Rasismen föddes alltså ur frenologin och dess sätt att se på hur våra skallar är formade. En viss typ av skalle hade bildats hos vissa folkslag, resonerade man. De utgick ifrån vad de kunde se hos folk och formade följaktligen teorier baserade på dessa skallar. De hade ju inte tillgång till DNA och kunde således inte förstå att skallarna var en produkt av yttre och inre förhållanden, inte för att de hörde till ett visst folk.

På tal om DNA, försäkringsbolagens hantering av de genetiska rönen det senaste decenniet är på gränsen till fascism och rasism i vissa lägen. Att neka folk försäkringar bara för att de har vissa gener aktiverade i sina kroppar och som potentiellt kan leda till ärftliga sjukdomar och cancerformer är mer åt nazisternas hantering av sjuka och dementa än något annat.

Är då allt herravälde att betrakta som rasism? Nej, absolut inte. Rasism är som sagt ett synsätt som går ut på att folk med en annan kultur eller andra faktorer som gör vissa människor främmande är mindre värda. Att skapa herravälde över sitt eget folk är bara herravälde, inget annat. Att skapa herravälde över sitt eget folk för att trakassera och tortera dom är diktatur. Att skapa herravälde över andra folk och behandla dom som skit är förkastligt. Att ha herravälde över andra folk och konstant säga till dom att de är mindre värda på grund av deras kulturella utveckling, hudfärg eller helt enkelt för att man tycker de är mindre värda, det är rasism...




"Welcome back my friends
to the show that never ends"