Nån gång i början av 80-talet, när jag bodde i Göteborg, var jag och min mamma en dag på Frölunda Torg för att handla. Där satt Ulf Lundell vid ett litet bord mitt ute på köpcentrets golv och sålde sin då nya bok. Vi gick fram för att se vad boken handlade om. Vad boken hette kommer jag inte ihåg nu men hjärta kan ha ingått i titeln. Min mamma tyckte sej inte ha råd varvid Lundell sa på sin karaktäristiska stockholmska: Scheel en, vet ja!
Hur det nu var köpte vi ingen bok, vad jag vet.
torsdag 31 januari 2008
onsdag 30 januari 2008
Vatten på min kvarn
Jag har tidigare skrivit om sukralos och om hur farligt detta är för miljön eftersom vår kropp inte kan bryta ner detta konstgjorda ämne utan det går rätt ut i miljön. Nu skriver Svenska Dagbladet om detta i en artikel om att reningsverken inte heller dom klarar av att bryta ner detta. Sukralos är i grunden en klorförening och klor är giftigt. Hur de kommit på idén att sätta samman sackarin med kloratomer förstår jag inte.
tisdag 29 januari 2008
Ännu ett slag i luften
Antipiratbyrån(APB) har ännu en gång genomfört en "framgångsrik" räd mot en fildelningsserver. Senaste gången detta fick uppmärksamhet i tidningarna var när man planterade en massa filmer i en egen liten datorlåda på Bahnhofs datorcentral och sen fick rättsväsendet att göra tillslag där. Nu myser dessutom mediakrafternas egna lilla hustomte, Henrik Pontén (jurist på APB), över påståendet han själv kommer med, att fildelare skulle sälja filer till kinesiska piratkopierare. Om så är fallet är jag en polkagris.
Hörde nu också på radion att EU inte kunnat komma överens om vilket direktiv som ska gälla i frågan om internetoperatörers eventuella skyldighet att lämna ut IP-adresser till upphovsrättsorganisationer som just APB. Det är upp till varje land att besluta om detta. Det sänder tre signaler, den ena att EU inte är så bra på samarbete som tanken alltid har varit sen Kol- & stålunionen bildades 1957. Den andra signalen är att det blir i praktiken så att diverse länders regeringar hamnar helt i händerna på lobbyister som har sin agenda klar, nämligen att övervaka den vanliga befolkningen och bevaka sina egna intressen, dvs de pengar de rakat in sen mediaindustrin blev en maktfaktor. Den tredje signalen är den att nu kommer det att bli än svårare att hitta riktiga brottslingar, terrorister, flyktingsmugglare och knarklangare, som säkerligen kommer att gömma sej bakom de olika anonymitetsprogram som finns. Om de inte redan gör så.
För mej framstår det som självklart att integriteten har företräde framför övervakning och bevakande av upphovsrätten. Privatlivets helgd är tydligen inte mycket värd i våra dagar. Dagens nyheter skriver en längre artikel om samma sak och de tycks hålla med mej i sak att EU inte kan komma överens, även om de i journalistikens och opartiskhetens namn uttrycker sej annorlunda. Det är dock möjligt att denna vända-om-från-den-svåra-korsvägen-taktik gör det svårare för APB och andra mediaföretags lobbyister att nå fildelare. Vilket i så fall bara skulle vara bra för ett samhälle som helt bygger på att lobbyister får som de vill är en diktatur.
Om en domstol gör tolkningen att privatlivets helgd trots allt är viktigare att bevaka än företagens önskan att få in pengar för nåt de inte har rätt till så kan lagar komma att skrivas om. Den nuvarande regeringen är än mer insyltade med lobbyister och upphovsrättstolkare som tolkar den rätten helt fel än vad regeringen Persson var och jag är tämligen säker på att detta spelar inte bara oss fildelare i händerna, utan även sossarna, sverigedemokraterna och de som helst av allt vill se en regering som inte lägger sej i dagligt liv.
Hörde nu också på radion att EU inte kunnat komma överens om vilket direktiv som ska gälla i frågan om internetoperatörers eventuella skyldighet att lämna ut IP-adresser till upphovsrättsorganisationer som just APB. Det är upp till varje land att besluta om detta. Det sänder tre signaler, den ena att EU inte är så bra på samarbete som tanken alltid har varit sen Kol- & stålunionen bildades 1957. Den andra signalen är att det blir i praktiken så att diverse länders regeringar hamnar helt i händerna på lobbyister som har sin agenda klar, nämligen att övervaka den vanliga befolkningen och bevaka sina egna intressen, dvs de pengar de rakat in sen mediaindustrin blev en maktfaktor. Den tredje signalen är den att nu kommer det att bli än svårare att hitta riktiga brottslingar, terrorister, flyktingsmugglare och knarklangare, som säkerligen kommer att gömma sej bakom de olika anonymitetsprogram som finns. Om de inte redan gör så.
För mej framstår det som självklart att integriteten har företräde framför övervakning och bevakande av upphovsrätten. Privatlivets helgd är tydligen inte mycket värd i våra dagar. Dagens nyheter skriver en längre artikel om samma sak och de tycks hålla med mej i sak att EU inte kan komma överens, även om de i journalistikens och opartiskhetens namn uttrycker sej annorlunda. Det är dock möjligt att denna vända-om-från-den-svåra-korsvägen-taktik gör det svårare för APB och andra mediaföretags lobbyister att nå fildelare. Vilket i så fall bara skulle vara bra för ett samhälle som helt bygger på att lobbyister får som de vill är en diktatur.
Om en domstol gör tolkningen att privatlivets helgd trots allt är viktigare att bevaka än företagens önskan att få in pengar för nåt de inte har rätt till så kan lagar komma att skrivas om. Den nuvarande regeringen är än mer insyltade med lobbyister och upphovsrättstolkare som tolkar den rätten helt fel än vad regeringen Persson var och jag är tämligen säker på att detta spelar inte bara oss fildelare i händerna, utan även sossarna, sverigedemokraterna och de som helst av allt vill se en regering som inte lägger sej i dagligt liv.
måndag 28 januari 2008
Intressekonflikt när Milton köper in sej i AIK och Hammarby
SVD rapporterar om att porrkungen Berth Milton, som redan köpt in sej i AIK, nu vill köpa in sej i Hammarby. Och som vanligt går moralpaniksmänniskorna i taket och ojar sej över att porren ska få en plats i "finrummet". Det bryr jag mej inte alls om. Det jag ojar mej över är det faktum att Milton först köper aktier i AIK, sen i lokalkonkurrenten Hammarby. Visserligen inte samma sport, i Hammarbys fall gäller det bandy, men det är ändå en intressekonflikt. Vilken klubb har han som "hemmaklubb"? Inte bra tänkt alls. Jag tror inte han kan få AIKs och Hammarbys supportrar att bli sams.
fredag 25 januari 2008
Återvinningsslöseriet
Gick förbi en återvinningsstation idag och såg de vanliga som slängde en massa skräp i allehanda former. Men en typ väckte min uppmärksamhet speciellt för han kom i sin bil, steg ur och började snacka med en kompis medan han skulle göra sej av med sitt "skräp". Det enda han hade var en normalstor plastkasse med lite tidningspapper i. Det skulle han alltså slänga i pappersåtervinningscontainern!
Detta kallar jag återvinningsslöseri eftersom han använde sej av en stor bil för att frakta sej och en liten kasse till en återvinningsstation. Jag har många fler exempel på sånt här slöseri. Många kommer med en enda kasse som de slänger. Andra som har stora saker som egentligen ska till tippen* bara ställer dessa saker vid containrarna och åker sin väg. Andra åter lever efter den moderna devisen slit-å-släng och hivar i fullt användbara ting. Jag vet inte hur många äggskedar, fullt fungerande hårtorkar och andra saker som jag räddat från dessa containrar.
*Tippen där jag bor ligger avsides i skogen, ca 2 km från samhället, och inte många utsocknes, som jag är, känner till var den finns. Det är inte heller många äldre som orkar gå dit. Vägen dit är dessutom inte asfalterad, full av gropar och kantad av "hotfull" skog.
Detta kallar jag återvinningsslöseri eftersom han använde sej av en stor bil för att frakta sej och en liten kasse till en återvinningsstation. Jag har många fler exempel på sånt här slöseri. Många kommer med en enda kasse som de slänger. Andra som har stora saker som egentligen ska till tippen* bara ställer dessa saker vid containrarna och åker sin väg. Andra åter lever efter den moderna devisen slit-å-släng och hivar i fullt användbara ting. Jag vet inte hur många äggskedar, fullt fungerande hårtorkar och andra saker som jag räddat från dessa containrar.
*Tippen där jag bor ligger avsides i skogen, ca 2 km från samhället, och inte många utsocknes, som jag är, känner till var den finns. Det är inte heller många äldre som orkar gå dit. Vägen dit är dessutom inte asfalterad, full av gropar och kantad av "hotfull" skog.
torsdag 17 januari 2008
Ska man bojkotta ICA?
Efter att ha läst DN 17 januari om ännu mera felmärkt kött i ICAs diskar så börjar i alla fall jag fundera på om inte det är dags att bojkotta ICA, åtminstone tills de lär sej att man inte får lura sina kunder på detta vis. Själv bojkottar jag den lokala butiken här där jag bor men det beror på att chefen här är en buffel och att personalen är okunnig men det är en annan sak. Det här med köttet som märkts om och fått ny datummärkning förvånar mej inte alls. Det bara ger mej mer vind i seglen.
De andra kedjorna luras också men uppenbarligen inte i samma omfattning. De har tydligen större kontroll över sina varor. Men vad vet jag, kanske vi alla är lurade på nåt vis. Vågar man äta nåt annat än granit i fortsättningen?
De andra kedjorna luras också men uppenbarligen inte i samma omfattning. De har tydligen större kontroll över sina varor. Men vad vet jag, kanske vi alla är lurade på nåt vis. Vågar man äta nåt annat än granit i fortsättningen?
Till mazariner och semlor
Dessa två bakelser är mina passioner här i livet. Det finns inget bättre än att få sätta tänderna i nån av dessa fantastiska matupplevelser. Mazarinen gillar jag för den härliga kombinationen av mandelmassa och glasyr, semlan för att grädden och mandelmassan parar sej så elegant när man inmundigar den. Det enda jag inte gillar är att tvingas dela med sej av det i offentliga sammanhang. Sånt, liksom prinsesstårta, ska man bara inte dela med sej av. Där, om något tillfälle, ska man vara asocial och roffa åt sej så mycket det bara går!
tisdag 8 januari 2008
Willys-människor
En ny term har sett dagens ljus, willys-människor. Det är inte jag som hittat på den utan en på MacWorlds Forum. Jag hade startat en tråd där om den snögubbe som ställdes på spåret vid Vikingstad i Östergötland och som höll på att skada ett X2000-tåg allvarligt. Som tur var blev det endast småskador men tåget fick sänka farten pga de stenar som hade lagts in i snögubben. Jag skyllde sen på att det är stängningen av ungdomsgårdar och andra ställen där ungdomar kan vara på som lett till att de är ute och förstör.
När jag sen fick svar på tråden innehöll då ett av inläggen termen "willys-människor". Inläggsskaparen beskrev dessa personer som: "de föräldrarna i kön som ser ut som zombies som varit döda lite för länge medans barnen står och upprepar, mamma, mamma, mamma, dom vill bara ha lite lite uppmärksamhet men föräldrarna skiter i dem. inte konstigt om det går illa för dem barnen som inte får nån kärlek." Jag måste säja att jag håller med. Jag har sett såna människor, dom finns i alla utseenden och klasser, deras beteende är dock detsamma överallt. En tjej t o m böjde sej ner i barnvagnen med en cigg i munnen för att stoppa om ungen. Snacka om nonchalant beteende!
En annan inläggsskapare skyllde på de föräldrar som bara slöar framför TVn och låter ungarna göra som de vill. Men det är egentligen samma föräldrar. Nationalteaterns klassiska låt från 1977, Barn av vår tid, är mer aktuell än nånsin. "Är du rädd för ditt eget barn, lilla mamma?"
Ungdomar vill ha nåt att göra, inte nödvändigtvis det som vuxna vill att de ska göra, men nåt som håller dom sysselsatta och förtränger de där förvirrade tankarna som dyker upp i den åldern, t ex vem är jag och vad vill jag bli, eller varför är allt så här. Att då hela tiden få höra att man alternativt är ivägen eller inte gör nåt nyttigt samtidigt som allt som man vill göra görs förbjudet av vuxenvärlden blir mer av en utmaning snarare än en stoppbock. Man ska utmana hela världen och då på det mest spektakulära sätt man kan komma på. De flesta föredrar att göra sin revolution på ett "städat" sätt, de spelar musik eller går ihop om nåt projekt.
Men så finns det såna som har en form av kreativitet kopplad till ett destruktivt sinnelag. Våran "civilisation" kallar detta psykisk störning och sätter små söta bokstavskombinationer som ADHD och annat på detta som de kallar symptom. Det har dock konstaterats, säkerligen till psykologers och psykiatrikers förtrytelse, att såna här störningar beror mestadels på föräldrarnas dåliga matvanor under graviditeten samt just att de ignorerar sina barn under barnets uppväxt. Barnet vill ha uppmärksamhet men blir nertryckt. Den enda lösningen blir då att svara med aggression och/eller destruktiva handlingar.
Det är inte en slump att såna här "störningar" är vanligare nu med vårt sönderstressade samhälle med föräldrar som är zombies i affären...
När jag sen fick svar på tråden innehöll då ett av inläggen termen "willys-människor". Inläggsskaparen beskrev dessa personer som: "de föräldrarna i kön som ser ut som zombies som varit döda lite för länge medans barnen står och upprepar, mamma, mamma, mamma, dom vill bara ha lite lite uppmärksamhet men föräldrarna skiter i dem. inte konstigt om det går illa för dem barnen som inte får nån kärlek." Jag måste säja att jag håller med. Jag har sett såna människor, dom finns i alla utseenden och klasser, deras beteende är dock detsamma överallt. En tjej t o m böjde sej ner i barnvagnen med en cigg i munnen för att stoppa om ungen. Snacka om nonchalant beteende!
En annan inläggsskapare skyllde på de föräldrar som bara slöar framför TVn och låter ungarna göra som de vill. Men det är egentligen samma föräldrar. Nationalteaterns klassiska låt från 1977, Barn av vår tid, är mer aktuell än nånsin. "Är du rädd för ditt eget barn, lilla mamma?"
Ungdomar vill ha nåt att göra, inte nödvändigtvis det som vuxna vill att de ska göra, men nåt som håller dom sysselsatta och förtränger de där förvirrade tankarna som dyker upp i den åldern, t ex vem är jag och vad vill jag bli, eller varför är allt så här. Att då hela tiden få höra att man alternativt är ivägen eller inte gör nåt nyttigt samtidigt som allt som man vill göra görs förbjudet av vuxenvärlden blir mer av en utmaning snarare än en stoppbock. Man ska utmana hela världen och då på det mest spektakulära sätt man kan komma på. De flesta föredrar att göra sin revolution på ett "städat" sätt, de spelar musik eller går ihop om nåt projekt.
Men så finns det såna som har en form av kreativitet kopplad till ett destruktivt sinnelag. Våran "civilisation" kallar detta psykisk störning och sätter små söta bokstavskombinationer som ADHD och annat på detta som de kallar symptom. Det har dock konstaterats, säkerligen till psykologers och psykiatrikers förtrytelse, att såna här störningar beror mestadels på föräldrarnas dåliga matvanor under graviditeten samt just att de ignorerar sina barn under barnets uppväxt. Barnet vill ha uppmärksamhet men blir nertryckt. Den enda lösningen blir då att svara med aggression och/eller destruktiva handlingar.
Det är inte en slump att såna här "störningar" är vanligare nu med vårt sönderstressade samhälle med föräldrar som är zombies i affären...
torsdag 3 januari 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Populära inlägg
-
Rennäringen blir lidande av vindkraftsparker , resonerar Östra Kikkesjaures sameby i Piteåområdet och tackar nej till de 5,5 miljoner kr som...
-
Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen...
-
Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är nor...
-
Det var en ovanligt vacker fullmåne natten mellan 28 och 29 augusti i år. Det ska bli en ännu vackrare fullmåne i slutet av nästa månad. D...
-
Jag har varit väldigt dålig på att upprätthålla denna blogg de senare åren, och det kommer nog att fortsätta. Orsakerna är många, och väldi...
-
Jag har inte skrivit här på bloggen på en hel månad, men det beror på att jag har kraftsamlat inför denna dag, den dagen då rymdsonden New H...
-
Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batteriern...
-
När vi diskuterar demokrati och diktatur är det ofta i motsatsförhållande till det senare, man menar att de är varandras motpoler. Men är de...