Religion är egentligen mer än bara det vi ser religiösa utöva. Det är en del av många människors sätt att göra verkligheten förståelig. Framför allt är det vårt behov av att känna skuld och för att stilla vår savannrädsla som spökar. Det är därför vi ser denna övertro på klimatfrågan hela tiden. Detta borde därför läsas om och om igen. Jag citerar en del av texten som jag tycker är speciellt intressant.
"I dagens sekulariserade värld tar nu Naturen Guds plats i våra
medvetanden. Efter renässans, upplysning och materiell välfärd tror vi
inte längre på Gud utan på naturvetenskapen, det som kan iakttas,
förstås och mätas.
Men det ger inte samma andliga trygghet och tröst som religionen. Vi
varken vet eller kan förstå allt. Vi behöver alltjämt något högre att
tro på. Det tomrummet fyller nu Naturen. Vi syndar inte längre mot Gud
utan mot Naturen.
Kyrkans plats tas av miljörörelsen och dess organisationer. Språkrör
och "talespersoner" tar prästernas plats - ofta även lärarnas. Den ena
heligheten och sanna läran ersätts av den andra med krav på
bokstavstroende och förföljelse av oliktänkande. Även kyrkan dras med
för att kunna behålla fortsatt inflytande.
Vetenskapens villkorslösa sökande efter kunskap och kritiska
granskning av nya rön kidnappas och anpassas till stöd för nya
maktbaser. Vid sidan av demokratiskt valda parlament och församlingar
uppstår nya maktstrukturer alltifrån FN och EU och av dem skapade organ
via motsvarande statliga organ till förment fristående
intresseorganisationer - alla finansierade med skattemedel."
"Nu kommer en hare springandes, jösses vad det går."
